lördag 21 mars 2009

För det mesta är det vardag

Pratade om tv-programmet Familjen Annorlunda kring en lunchrast på jobbet och konstaterade att det måste vara jobbigt att få vardagen att gå ihop med så många barn. Jag påpekade att det ändå måste vara ganska mysigt t.ex. på julen och midsommarn att vara en stor familj med massor av barn som sjunger julsånger och dansar kring midsommarstången tillsammans. Det där kollektiva levernet har alltid haft en viss dragningskraft på mig. Då sa min kollega de upplysande orden: "Livet består ändå till största delen av vardagar".

Och det stämmer naturligtvis. Livet i en tiobarnsfamilj består till största delen av blöjbytande, kokande och påfyllande av tvättmaskiner. Har funderat en del över det där den senaste tiden, hur vi oftast drömmer om och satsar på de där få högtiderna och sommarsemesterdagarna trots att det för det allra mesta är vardag.

Då jag bläddrar bland bostadsannonserna brukar jag stanna upp och drömma en stund ifall det dyker upp en gammal stor gård med uthuslängor, stor trädgård, lång björkallé och omkringliggande åkermark 45 minuters bilväg från centrum. Jag ser framför mig hur barnen springer omkring och leker kurragömma i uthusen, jag bär in nyplockade blommor från den vackra trädgården och placerar ut vaser i alla de vackert renoverade rummen, vi sitter och äter sommarfrukost ute i bersån och jag tar långa skogspromenader. Men vardagen skulle naturligtvis innebära ett ändlöst pendlande, läckande tak som vi inte har råd att fixa, dåligt samvete p.g.a. ogräsfyllda rabatter, vintermornar när vi stiger utanför dörren och upptäcker att den 70m långa allén måste skottas för att vi ska komma iväg till jobbet med bilen. Sedan skulle vi förstås sitta i bersån nångra sommarmornar per år också, men de allra flesta dagarna skulle bersån stå tom.

Hur vill du att din vardag ska se ut? Kanske det är mer värt att jobba mindre och ha en stressfriare vardag än att jobba mer och kunna åka till Thailand en vecka om året? Sedan måste man naturligtvis ha råd att jobba mindre så att man inte ligger vaken om vardagsnätterna och oroar sig för obetalda räkningar. Därför sparar jag.


Liknande inlägg:
Framgång eller inte?
Framtida bilköp

2 kommentarer:

Anonym sa...

Så sant. Men de år vi har tur med vädret äter vi ute i fem månader på olika altaner och ser solen gå upp och gå ner vid horisonterna. Det är ett oslagbart vardagsliv!

Finansfilosofen sa...

:)

Jo, vardagslyx är alltid välkommet bara man inte stretar på för att få några gyllene ögonblick och aldrig hinner njuta av vardagen. Och har man en altan är det klart man ska passa på och njuta av den genast tillfälle ges.