Granska rådgivaren

Sälj! Köp! Håll! Låt pengarna ligga på ett sparkonto. Satsa på aktier. Passa på att minska på husamorteringarna nu då räntorna är så låga. Öka amorteringarna. Motstridiga råd sköljer över oss från höger och vänster, norr och söder. Vem ska vi lyssna på.

Jag brukar försöka påminna mig själv om mina egna omständigheter:
- Jag har sparar långsiktigt
- Jag har över 30 år kvar till pensionen
- Jag är ingen expert på ekonomi

De flesta rådgivarna är medelålders gubbar med pensionen flämtandes bakom hörnet. Någonstans läste jag en text där det talades om kortsiktigt och långsiktigt investerande. Som exempel på långsiktigt förtydligades det i en parentes att det gällde ett investerande på flera månaders sikt. Oj, då. Inte så värst långsiktigt ur mitt tidsperspektiv. Ignorerade råden i den texten.

I många fall har jag anat mig till att det "långsiktiga" är lika med ungefär fem år. För mig och alla ni andra unga sparare där ute är det här en väldigt god nyhet. Ta vara på det och se till att du också drar nytta av din långsiktighet. Jag försöker hela tiden lära mig mer om ekonomi, men eftersom mina tidsramar är så väl tilltagna, har jag råd att göra ett par tabbar utan att alla mina besparingar sprids för vinden.

Se till att ställa rådgivarna i relation till dig själv för att kunna ta till dig råden på rätt sätt.

Gjorde slag i saken

Köpte lite aktier i förrgår... satsade bara ca 5000kr. Det var en sort jag redan tidigare hade i min portfölj. Känns bra. Riskerar inte allt för mycket ifall ett stort ras är i antågande, men kan lugna mig med att jag sprider ut mina inköp ifall börsen fortsätter stiga.

Lätt att köpa - Svårt att sälja?

Det var någon som sa att det är lätt att hitta rätt tillfälle att köpa aktier, det svåra är att veta när du ska sälja dem. Låter konstigt, men stämmer bra. En välkänd sanning är att det är bra att sprida ut sina aktieköp under en lång tid för att få ett bra medelvärde på inköpspriset. Ingen kan pricka topparna och bottnarna så då är det lika bra att segla omkring och köpa lite då och då. Att sitta och panta på stora summor och satsa på stora köp rekommenderas inte. Om jag hårddrar råden kring aktieköp är det kort och gott nästan aldrig fel, bara du gör det tillräckligt ofta.

Hur är det med att sälja då? Ja, du vill naturligtvis sälja när allt ligger på topp, vilket som bekant kan vara svårt att pricka in. Ett par gånger har jag stirrat på den gröna siffran som visar att en av mina aktier gått upp oförskämt mycket, 50-90%. Jag har ställt mig själv, och några andra i min närhet frågan "Betyder det här att det är dags att sälja nu?". Svaret har från alla håll, nästan kategoriskt varit "Nämen, det är klart att du ska hålla en aktie som ökar i den takten! En aktie som stiger med 10% varje dag ska du inte sälja." Det har jag inte gjort heller. Jag har suttit där och pantat på aktien med dollartecknen lysandes i ögonen. Resultat? Aktierna har dykt. Jag sitter fortfarande med nästan alla de här aktierna, i hopp om att de en dag ska göra samma rusning så att jag kan sälja dem med 60% vinst. "Men har du inte hört talas om stop-loss?" tänker du då. Näe, tydligen inte. Varje gång jag hittills ställt mig frågan "Borde jag sälja nu?" så borde jag ha gjort det. Jag hoppas den här dyrköpta erfarenheten ska vara en läxa som jag lär mig något av och att jag i framtiden kommer att göra smartare ekonomiska beslut.

Dessutom sitter jag just nu med nästan 30% av våra "aktiepengar" i kontanter och spanar efter passande aktier att köpa trots att jag hade intalat mig själv att en del av pengarna genast skulle återinvesteras. Tycker mig ana ett stort börsras bakom hörnet och vill invänta det, men raset kanske aldrig kommer. Skärp dig kvinna!

Vad betyder nyemission?

Som nykomling i den ekonomiska sfären är det en massa främmande ord att bekanta sig med hela tiden. Ett sådant är ordet:

NYEMISSION

Två aktier vi äger har emitterat nya aktier. Och då dyker naturligtvis några frågor upp. Vad betyder det? Är det bra eller dåligt? Ska vi köpa eller sälja täckningsrätter? Wikipedia beskriver nyemission så här:

En nyemission är när ett aktiebolag ger ut (emitterar) nya aktier. Syftet med en nyemission är få in nya pengar i företaget, vanligen att finansiera en expansion, t ex en utlandsetablering eller inköp av någon väsentlig utrustning.

Ett aktiebolag som har 1 000 000 utestående aktier kan till exempel besluta att nyemittera 100 000 aktier och därefter ha 1 100 000 utestående aktier. Det nominella beloppet per aktie är samma som tidigare, men aktiekapitalet ökar eftersom det finns fler utestående aktier.

När ett börsbolag nyemitterar, hanteras emissionen genom att varje aktieägare får en täckningsrätt per innehavd aktie utbetalad till sin aktiedepå. Därefter kan man med en eller flera teckningsrätter köpa nyemitterade aktier till rabatterat pris.

Vi valde att använda våra täckningrätter till att köpa nyemitterade aktier. Flera aktier till halva priset. Just nu känns det som en väldigt bra deal. Barnen är fortfarande snoriga och hundens vinterpäls ligger fortfarande utspridd över hela huset men i morgon är det lönedag, solen skiner och maskindiskmedlet som minstingen hällde ut över hela köksgolvet är bortstädat. Livet leker.

Liknande inlägg:
Lilla ekonomiparlören

Tänk om mitt liv var som alla andras

Ingen inspiration. Surfar runt på en massa bekantas bloggar. Alla har det så fint och snyggt. Ser ut som klippt och skuret ur en inredningstidning. Dessutom är alla så händiga. Det sys egna kläder, tapetseras, görs södernresor och ordnas genomtänkta bjudningar. Alla andra har verkligen ett intressant liv. Alla andra, ja!

Här snorar barnen. Hunden löser vinterpäls. Mjölken har gått ur datum. Dessutom är det så mycket saker överallt. För mycket saker och ingen förvaring. Nej nu får det vara nog.

Jag ska minsann paretooptimera mitt hem. Nu ska här rensas saker. Sedan ska jag inte köpa mera saker mera. Aldrig någonsin. Tänk vad jag kommer att spara.

(kanske jag bara köper nya gardiner till sovrummet... men sen inget mer)

Gröna kurvor på börsen

Börskurvorna pekar uppåt. Är det början på den stora uppgången eller är det ett litet glädjeskutt innan alla inser precis hur illa det ligger till vilket betyder att vi kommer att göra en djupdykning i sommar. Ja, visste man det så skulle allt var frid och fröjd.

Har av olika orsaker haft en ganska stor del av våra aktier hos en bekant de senaste åren. Han har nu meddelat att han kommer att köpa upp dessa aktier av oss. Den brännheta frågan just nu är hur det är vettigast att göra med pengarna det här frigör. Ska jag själv köpa samma aktier för pengarna som de ligger i nu (bankaktier) eller ska jag invänta ett börsfall. Tänk om detta är den stora börsuppgången och jag låter en så stor del av våra "aktiepengar" ligga utanför börsen för länge. Hmmm... svåra beslut. Finansmamman har några funderingar kring vad som är på gång på börsen. Tror jag lutar mot att köpa aktier för hälften av summan så snabbt som möjligt och eventuellt vänta på att börsen dippar med resten... eller så inte. Äh vad detta är svårt. Är i alla fall ivrigt på jakt efter bra aktier. Fick ett tips om några bank- och oljeaktier för någon vecka sedan. Tvekade eftersom våra pengar fortfarande finns hos vår bekanting och köpet borde ha genomförts inom två dagar för att hinna med dividendutdelningen. Tänkte att de kanske ändå faller drastiskt efter utdelningen. Blev inget köp. Äsch. Skulle ha varit ett lyckat köp, aktierna har fortsatt stiga med ca 20% senaste veckan. Fick ett annat tips av samma källa i början av december. Satsade skatteåterbäringen på tipset och den aktien ligger +17,06% så nästa tips som dyker upp från denna källa kommer jag att hugga.

Nåja, än så länge ligger alla pengarna kvar på börsen och kurvorna är gröna för tillfället. Ingen fara på taket. Nästa vecka kanske det blir dags att fatta några beslut.

Liknande inlägg:
Bankmannens profetior

Kanske man borde börja samla pantflaskor

Burk-Curt var bydåren som klädde sig sjaskigt och gick runt och samlade burkar och tomflaskor. När han dog visade det sig att han var miljonär. Panta flaskor, leva snålt och lägga pengarna på och börsen var hans melodi.

Tycker han ändå kunde ha unnat sig lite mer medan han levde. Men kanske spänningen i att följa med börsen var hans lycka. Hoppas det.

För det mesta är det vardag

Pratade om tv-programmet Familjen Annorlunda kring en lunchrast på jobbet och konstaterade att det måste vara jobbigt att få vardagen att gå ihop med så många barn. Jag påpekade att det ändå måste vara ganska mysigt t.ex. på julen och midsommarn att vara en stor familj med massor av barn som sjunger julsånger och dansar kring midsommarstången tillsammans. Det där kollektiva levernet har alltid haft en viss dragningskraft på mig. Då sa min kollega de upplysande orden: "Livet består ändå till största delen av vardagar".

Och det stämmer naturligtvis. Livet i en tiobarnsfamilj består till största delen av blöjbytande, kokande och påfyllande av tvättmaskiner. Har funderat en del över det där den senaste tiden, hur vi oftast drömmer om och satsar på de där få högtiderna och sommarsemesterdagarna trots att det för det allra mesta är vardag.

Då jag bläddrar bland bostadsannonserna brukar jag stanna upp och drömma en stund ifall det dyker upp en gammal stor gård med uthuslängor, stor trädgård, lång björkallé och omkringliggande åkermark 45 minuters bilväg från centrum. Jag ser framför mig hur barnen springer omkring och leker kurragömma i uthusen, jag bär in nyplockade blommor från den vackra trädgården och placerar ut vaser i alla de vackert renoverade rummen, vi sitter och äter sommarfrukost ute i bersån och jag tar långa skogspromenader. Men vardagen skulle naturligtvis innebära ett ändlöst pendlande, läckande tak som vi inte har råd att fixa, dåligt samvete p.g.a. ogräsfyllda rabatter, vintermornar när vi stiger utanför dörren och upptäcker att den 70m långa allén måste skottas för att vi ska komma iväg till jobbet med bilen. Sedan skulle vi förstås sitta i bersån nångra sommarmornar per år också, men de allra flesta dagarna skulle bersån stå tom.

Hur vill du att din vardag ska se ut? Kanske det är mer värt att jobba mindre och ha en stressfriare vardag än att jobba mer och kunna åka till Thailand en vecka om året? Sedan måste man naturligtvis ha råd att jobba mindre så att man inte ligger vaken om vardagsnätterna och oroar sig för obetalda räkningar. Därför sparar jag.


Liknande inlägg:
Framgång eller inte?
Framtida bilköp

Hur är det att vara fattig?

Jessica Ritzén testar på hur det är att leva på socialbidrag i en månad och skriver om det i sin blogg Fattigbloggen. Det finns en hel del tips för ett mer sparsamt leverne.

The Ten Roads to Riches

Lyssnade på en intervju med Kem Fisher om hans bok The Ten Roads To Riches. I intervjun räknade han upp tio sätt att bli riktigt rik.

1. Starta ett företag - Största delen av de snuskigt rika människor har valt denna väg, t.ex. Bill Gates.

2. Bli VD på ett stort företag - Ett sätt som inte alla tänker på. Men riktigt höga chefer har naturligtvis väldigt höga löner. Här är hans förslag att du ska åta dig att basa över ett litet företag med problem, med si så där 4-5 anställda. Konkurrensen om den chefsposten kommer inte att vara lika stor. När du lyckats vända företaget från en säker död till sprudlande framgång, så letar du dig vidare till nästa chefspost för ett lite större företag och sen nästa och nästa. Så där håller du på tills du en dag landar din riktigt feta chefspost.

3. Var en ride-a-long - Det här gäller folk som inte själva strävar efter att bli ledare eller drömmer om att starta företag, men som är bra på att hitta talangfulla chefsämnen. Se till att göra dig oumbärlig för din chefsaspirant och på så sätt kommer dina löneklasser att stiga i takt med din chefbuddies lön.

4. Bli kändis - Det här alternativet betyder att du blir sportkändis eller annan sorts kändis. Enligt Fisher är det här den kategori som är svårast att lyckas inom.

5. Gift dig rikt - Ett tabubelagt men välfungerande sätt att få traska in genom rikedomens portar. Fisher frågar sig varför folk väljer en partner som är fysiskt attraktiv men struntar i om de är ekonomiskt attraktiva?

6. Become a plaintiffs lawyers - Det här är ungefär som Erin Brockovich. Du behöver inte ens ha gått någon juristutbildning, men kan ändå stämma folk till höger och vänster. (Måste erkänna att jag var för lat för att ta reda på vad "plaintiff" är på svenska, men Fisher rekommenderade det i alla fall starkt.)

7. Investera andra människors pengar - I den här kategorin hittar du inte de allra rikaste av de snuskigt rika. Men här sitter den största delen av de rikaste människorna, 20% av Forbes lista på de 400 rikaste personerna i världen.

8. Uppfinn något fiffigt - Hit hör också alla grejer du kan inkassera royalties för, t.ex. skriv en bok som blir filmatiserad och sälj en massa aktionfigurer föreställandes hjälten i filmen.

9. Bli ett fastighetssnille

10. Spara och investera dina pengar klokt.

Ut och ragga på bolagsstämmorna nu!

Framgång eller inte?

Slötittade på TV. En dokumentär om Anthonay Hopkins väg till världsberömd skådespelare. Sammanfattning: Han var en arbetsnarkoman och alkoholist som är inne på sitt tredje äktenskap och förlorat kontakten med sin dotter. Han drömde om att bli en framgångsrik skådespelare och det blev han, men var det värt det?

Varför strävar vi efter framgång? Eller kanske inte alla strävar efter framgång? Kanske det bara är jag. Kanske de allra flesta önskar sig ett välbetalt jobb med goda förmåner, arbetshälsovård och sköna semestrar? Är framgången så där som den ofta beskrivs? Måste man offra sin privata framgång för att lyckas på andra fronter? Hur lyckliga är dessa framgångsrika människor egentligen? Offras deras lycka för att resten av världen ska få beundra dem. Är de riktigt framgånsrika människorna som gröna gräsplättar som vi andra avundas. Är de faktiskt riktigt grönt och frodigt gräs som det ser ut på avstånd, eller är det kanske plastgräs eller torrt dött gräs som spraymålats grönt?

Sidospår om ekologisk mat som du kan hoppa över om du har bråttom: Ekologiskt odlade frukter och grönsaker smakar mycket bättre än besprutade dito. Visst är de besprutade citronerna gulare och trindare än sina ekologiska kusiner, men de skruttiga ekocitronerna är ack så mycket smakrikare. Lagom är bäst. Tror Ekologiskt odlad mat smakar bättre just för att den är odlad på ett mer lagom sätt. Det kanske inte blir lika snyggt men helheten vinner ändå.

Är det så med framgång också? Att en lagom framgång smakar bättre för den som råkar ut för den? Att en rejält överdriven framgång som blivit framdriven och besprutad med botox, silikon och utbrändhet m.m. bara är fin att titta på från avstånd men bitter och vattnig på insidan?

Nu handlar den här bloggen naturligtvis om ekonomi (trots att jag trampat iväg på en del sidospår på senaste tiden) och mitt mål att bli ekonomiskt oberoende, vilket jag tror de flesta kan bli. Jag tror inte man måste vara en arbetsnarkoman eller leva på skorpor och vatten för att nå det. Ekonomisk oberoendeskap för med sig en frihet. En frihet att göra det man brinner för trots att det skulle råka vara något man inte kan leva ekonomiskt på. Ekonomiskt oberoendeskap och framgång kan hänga ihop, men det behöver inte göra det. Framgång för mig handlar om att man gör det man brinner för så bra att det har en inverkan på andra människor. Att lyckas bidra med en utveckling inom ett område. Att göra en skillnad.

Om jag skulle vara ekonomiskt oberoende, leva lycklig i mitt lagom liv men aldrig bidra med någora storverk, skulle jag vara nöjd då? Kanske de här tankarna någon form av 30-års kris som nalkas? Någon annan som brottas med sådana här tankar?


Liknande inlägg:
Målmedvetenhet

Framtida bilköp

Vi skulle verkligen behöva en ny bil snart. Just nu har vi dragit några dagar över sista besiktningsdatumet. Har dragit oss för att lämna in den till besiktning eftersom vi är ganska säkra på att det hela kommer att resultera i en saftig räkning för all service som kommer att krävas för att få den godkänd. Den blir dyrare och dyrare att hålla rullandes för varje år som går. Första turen via bilaffärerna tog vi redan för ett par år sedan men eftersom vi inte hade några pengar sparade för bilköp så sköt vi upp köpet och tänkte att vi bra klarar oss med vår bil ett tag till.

Nu har vi lagt upp ett bilsparande. Med den takt vi har på sparandet just nu, 2100 kr/mån hade jag tänkt att vi kunde köpa en ny bil om ett och ett halvt år. Men det är svårt det där med bil. Det är få saker som är så idiotiska "investeringar" som att köpa bil. De faller drastiskt i värde hela tiden, och när du en gång börjat titta på bilar är det så lätt att hitta en lite bättre, lite dyrare bil än man tänkt sig. Maken går och suktar efter en Chrysler Grand Voyager vilket är dubbelt dyrare än vad vi hade tänkt oss. Det är klart att vi kunde köpa en dyrare bil men det betyder att det tar dubbelt längre att spara ihop till den och jag är inte säker på att vår bil kommer att rulla så länge utan drastiska , dyra ingrepp.

Peppar mig själv med att vi inte har några billån och att vi inte kommer att ta några heller. Hoppas nu bara att vår bil håller ihop tillräkligt länge för att jag ska kunna hålla fast vid mina principer.

Då var misslyckandet avklarat

Har inte skrivit på en tid. Inspirationen har trutit, men mest för att jag har varit en liten blöt fläck. Under helgen har jag försökt moppa upp allt självömkande och ta den där välkända lärdomen man lär få av att misslyckas riktigt kapitalt.

Vad har hänt då? Tankspriddhetens- och klantighetens gudinna har välsignat mig. Jag har i misstag gått och raderat en väldigt viktig sak från en hårdskiva på jobbet. Trodde naturligtvis det fanns en hel drös med kopior då jag skulle städa min hårdskiva. Men nej, se det fanns det inte. Flummigt system och miss i kommunikationen kunde jag skylla på, men sist och slutligen hängde det naturligtvis på att jag borde ha dubblekollat några gånger extra innan jag gick och raderade det. Svårt att säga exakt hur många arbetstimmar som låg bakom den info jag raderade men 120h är antagligen en grov underdrift. Ville bara kräkas och sjunka ner genom golvet då jag insåg vad som hänt.

Alla på jobbet har varit väldigt förstående och intygat att det kunde ha hänt vem som helst och att vårt sytem uppenbarligen var alldeles för sårbart eftersom det inte fanns några kopior. Många tårar och klumpar i halsen har passerat den senaste tiden. Har gråtit i bilen, duschen, sängen, över telefon, på promenad, ja nästan överallt, förutom på jobbet där jag än så länge lyckats blinka bort tårarna. Ryktet sprider sig och alla vet naturligtvis vad jag ställt till med. Då jag öppnar dörren tystnar samtalen och folk nickar medlidande och klappar mig på axeln.

Kom hem en dag från jobbet och knäppte på TV:n. Sportnyheter. Det var en höjdhoppare som presterat överraskande dåligt på en tävling. Hans tränare förklarade att han var helt chanslös redan före det sista hoppet. Kommentatorn påpekade att det var en pinsam förlust och att han hade misslyckats. Den stackars höjdhopparen gjorde sitt sista hopp. Ribban föll och han slet sönder sin skjorta och gick av plan och satt och såg helt knäckt ut. Kommentatorn påpekade ännu en gång hur misslyckad han var. Jag förstod precis hur höjdhopparen kände sig. Grät en stund och konstaterade att världen är ond och hård.

Usch och fy. Ny vecka, men samma eländiga misstag som jag går och släpar omkring på i en mental kappsäck, fastkedjad i handleden. Tröstar mig med att jag inte jobbar som hjärnkirurg. Ingen skadas fysiskt av mitt misstag. Nu är det mest frågan om ett ekonomiskt och kreativt hål som jag orsakat pga alla resurser och all tid folk lagt ner på denna info. I jakten på den försvunna infon hade någon skrivit en post-it lapp förra veckan, där de frågade om jag visste var den fanns och klistrat den på min monitor. Den lappen sitter fortfarande kvar. Tänker inte kasta den.

Hur var det nu man skulle göra när man har misslyckats? Vad var det som skiljer vinnarna från förlorana? Någon klok bloggare sa tydligen en gång att:

Den stora skillnaden mellan vinnare och förlorare är hur de hanterar sina nederlag. Förloraren ger upp, medan vinnaren lär sig av sitt misstag och försöker på nytt.

Ja, det är väl bara att svälja klumpen i halsen, sträcka på sig och ta nya tag. Det lilla positiva jag fått ut av detta är att det inte längre spelar lika stor roll vad folk tycker om mig. Ett litet snedsteg hit eller dit spelar inte så stor roll längre. Och värre kunde det naturligtvis alltid ha varit. Jag kunde ha råkat bränna upp hela kontoret i misstag eller kört rattfull och krockat med en barnvagn. Puh.

Finns det fler misslyckanden som lurar bakom hörnet? I så fall säger jag bara Bring it on!

Liknande inlägg:
Att misslyckas

Intressanta intervjuer

Hittade en sida med en hel drös intressanta intervjuer kring ämnet ekonomi. Det här kommer att vara mitt tidsfördriv under en bra tid framöver. Klicka på ett namn och välj mediaspelare.

Har hittills hunnit med en Michael Panzner och en Peter Schiff intervju. Dags för nästa godbit.

Splatterfilm eller romantisk komedi?

Domedagsprofetiorna duggar tätt just nu. Eller det kanske de alltid gjort på internet, men i den ekonomiska sfären hittar de exta varma och fuktiga förhållanden för att frodas just nu. Dåliga framtidsutsikter kan som bekant bli en självuppfyllande profetia, och Aftonbladet drar sitt strå till stacken för att vända opinionen. Men själv sitter jag naturligtvis och funderar på hur detta månne kommer att utvecklas. Kommer Europa att klara sig bättre eller sämre än USA? Kommer vi att få se uppror och revolutioner? Kommer dollarn att kollapsa?

Då vi funderade på att justera räntan på vårt huslån, kontaktade vi en bekant som jobbat inom finanssektorn och frågade vad hans rekommendation var. Han rekommenderade absolut en rörlig ränta. Frågade om det inte var riskabelt med en så rörlig ränta ifall det ekonomiska systemet brakar ihop och räntorna plötsligt börjar stiga kraftigt. Han sa att det är svårt att gardera sig ifall räntorna plötsligt skjuter i höjden. Kollapsar systemet så drabbas alla, och ifall det inte kollapsar lönar det sig att köra på rörlig ränta just nu.

Kunde inte låta bli att posta ett par videon och göra mitt för att krydda den panikartade stämning som bubblar på sina ställen. Om dessa videon förutspår framtiden lär skiten träffa fläkten och i så fall är det naturligtvis ingen liten bordsfläkt vi talar om utan mer som en sån där som Carola hade då hon sjöng Fångad av en stormvind eller kanske t.o.m. som i filmerna. Du vet en sån där industrifläkt som hjältarna möter i ändan av en tunnel och måste ta sig igenom för att komma undan the bad guys som jagar dem (de har naturligtvis en ritning över byggnaden/avloppsystemet som de följer men i det här skedet inser de att de har kommit över en allt för gammal ritning där fläkten inte är inritad). Ibland är det the bad guys som möter en sån där fläkt och då slutar det oftast med att deras inälvor finfördelas över betongväggarna. Inälvor eller inte? Det återstår att se.

Justerade räntan på huslånet

Räntorna hade sjunkit och sjunkit. Jag har gått och funderat på att jag borde ta och se över huslånet och dra nytta av dessa låga räntor men inte fått ändan ur vagnen förrän nu. Vårt lån har legat på 12 månaders euribor med en ränta på 5,61% (justerades i oktober). Så för ett par dagar sedan tog jag tag i saken och ringde banken. Först lät de lite buttra på banken och påpekade att det faktiskt kostar att gå och justera räntan på det där sättet. Frågade vad det kostar och svaret var 2500 kr, så det var tur att de varnade oss för den svidande avgiften. Vi valde att övergå till en mer rörlig ränta som justeras varje månad vilket för närvarande betyder 2,23% och en minskning på mer än 2000 kr per månad för oss. Naturligtvis skulle vi hellre ha fortsatt betala över 2000 kr i månaden extra i ränta ;)

Vi passade på och höja amorteringen med 1500 kr samtidigt så att vi ligger riktigt nära vår smärtgräns. Varje månad vi klarar av den höga amorteringen är ett stort plus. Ser det som en enorm investering inför eventuellt skrala tider framöver. Genom att betala av så mycket som möjligt skapar vi en större marginal åt oss själva om vi senare skulle bli tvungna att sänka amorteringstakten. Blev riktigt glad efter samtalet med banken. Gick som på moln. Känns lite som om vi vunnit på lotto faktiskt.


Liknande inlägg:
Min käre vän banken

Hur sparar man till sina barn?

Vilket är det vettigaste sättet att introducera pengar för ett barn? Som veckopeng? Som lön för att t.ex. plocka ur diskmaskinen eller bära ut skräpet? Eller börjar man med att förklara grunderna i fondsparande?

Vår äldsta dotter är sex år gammal och pengar för henne är runda metallbitar att stoppa ner i en spargris, en orsak till att hon inte får alla 30 julklappar hon önskade sig och något hon en gång använde för att själv köpa en leksaks pudel i en väska från en leksaksaffär. Hon får ingen veckopengar eller andra regelbundna inkomster.

Men hur göra man egentligen? Hur gammal var jag då jag började få veckopeng? Alla Buffetska ungar och Gatesavkommor har säkert lärt sig att köpa ärter för sin första veckopeng. Sedan sår de sina ärter, vattnar och gödlslar, skördar och säljer hälften av skörden för 1$ per ärtskidan. Andra hälften av skörden torkar de små glinen i sina nattduksbordslådor och planterar nästa sommar. Vid tio års ålder äger de ett ärtimperium. Jag gjorde inte så. Jag köpte godis. Men det är alltid så där de framgångsrika entreprenörerna beskriver sin första veckopeng. Kanske det mest ansvarsfulla skulle vara att betala ut veckopeng i ärter.

Jaha, då börjas det

Den undre pensionsåldern ska lyftas från 63 till 65 år. "Kan du inte jobba lite längre?" "Måste du nu absolut trilskas med att ta pension? Vem vill mata duvor hela dagarna? Duvor är överskattade. Nej, skit i det där, jobba istället". Hu!

Nej, pensionen är något jag tror vi måste räkna bort och se som en positiv överraskning om den mot all förmodan fortfarande betalas ut då du och jag jobbat klart. Den kanske hunnit sänkas så pass mycket när det är dags för oss att gå i pension att den döps om till veckopeng i stället. Dessutom ska det nu jobbas hårt för att unga ska slussas in på arbetsmarknaden tidigare och undvika mellanår i studierna.

Liknande inlägg:
Pension - en myt

En förlovning i tiden

Ingen har väl undgått att kronprinsessan Victoria och Daniel förlovat sig idag. Och hur valde då denna traditionstyngda familj att eklatera förlovningen. Jo, genom en video på youtube. Fräscht tycker jag. Kungen står vid sitt motto "För Sverige i tiden". Om inte annat, så är det ett särdeles sött litet stimulanspaket åtminstone tyckte jag. Kanske det är därför de väljer att skjuta fram bröllopet till 2010, för att fler turister ska hinna besöka Stockholm före bröllopet.

Betrakta denna mening som en lång och tråkig åsnebrygga från den kungliga förlovningsvideon till webb-TV. Är det bara jag eller är det så att folk nu för tiden vill kunna se sin TV serie just precis nu när de bestämt sig för det istället för att vänta en hel vecka på nästa avsnitt? Många har också slängt ut sin TV apparat och övergått till att se på TV på nätet. Hur kommer framtidens TV underhållning att se ut? Kommer TV industrin som vi känner den att dö ut?

Kanske det är mer än kungliga förlovningsvideon som går raka vägen till webben i framtiden.

Att misslyckas (del 6/6)

"Men tänk om jag misslyckas" tänker du. Vem är så dumdristig att de lyfter fram sin innersta dröm för att sedan stå där med rumpan bar när allt slutar i ett fiasko? Det är faktiskt inte så många. Och det är ditt trumfkort. Orsaken till att de flesta inte lyckas är för att de är så rädda för att misslyckas att de aldrig ens gör ett försök.

Det är klart att du kommer att misslyckas. Du kommer att misslyckas med en massa saker. Sedan kommer du att stiga upp, borsta av dig och försöka igen. Och till sist kommer du att lyckas. Alla riktigt framgångsrika människor har en massa misslyckanden bakom sig, annars skulle de inte vara där de är i dag. Det låter som en klyscha - det mesta av de saker jag skrivit i den här målsättningsserien är en lång harang av kyschor haha - men de har blivit klyschor av en orsak, de är så allmängiltiga och så sanna: Den stora skillnaden mellan vinnare och förlorare är hur de hanterar sina nederlag. Förloraren ger upp, medan vinnaren lär sig av sitt misstag och försöker på nytt.

Chansen att vinna på lotto är minimal, men ifall du aldrig spelar kan jag garantera att du aldrig kommer att vinna. (Vilket inte betyder att jag tycker du ska börja spela på lotto. Nej, det finns så många andra sätt att tjäna pengar på där chanserna är mycket, mycket större.) Om du är beredd att satsa stort och misslyckas kör du plötsligt i en alldeles egen fil. Det är som om bussfilen plötsligt öppnade för dig mitt i rusningstrafiken. Alla andra segar fram i de evighetslånga köerna av rädsla för att misslyckas medan du kan seglar fram. Det är klart att vägen stoppas av en buss ibland, men du kommer definitivt fram snabbare än alla andra.

Våga riskera. Berätta åt folk om dina mål. Det gör det svårare för dig att backa om motivationen sviker. Ställ dig frågan: Vad skulle du försöka göra ifall du visste att du inte kunde misslyckas? Gör det!


Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)

Varför förlorar folk pengar på aktier?

Som ekonomiintresserad är det lätt att börja använda det faktum, att om man ser bakåt i tiden har börsen i medeltal stigit med över 11% per år, som ett mantra i dessa finanskristider. Det betyder ju hoppeligen att bara jag rider ut denna storm kommer den genomsnittliga årliga ökningen på min portfölj också att ligga på minst 11%. För det hör man ju hela tiden om... folk som överträffar index. Hur svårt kan det vara? Det är klart jag kommer att göra det. Eller så inte.

Dalbar är en researchfirma som gör undersökningar för proffessionella investerare om investeringsbeteende. Dalbar har gjort flera undersökningar som visar hur investerare i medeltal får ett sämre resultat än det de investerar i. Under tiden 1988-2007 hade den genomsnittliga aktien ökat med 11,81% medan den genomsnittliga investeraren hade ökat sin portfölj med endast 4,48%. Hur kan detta vara möjligt?

Problemet för de allra flesta är att de köper dyrt och säljer billigt. Det har gång på gång i Dalbars undersökningar visat sig att folk skulle köpa en aktie/fond och sitta på den i 20 år skulle de ha tjänat mer pengar än om de hade hoppat omkring mellan aktier/fonder i jakten på det stora klippet. Men naturligtvis sitter inte alla stilla och väntar. De vill göra smarta klipp. Alla vill vara med ifall några människor tjänat stora pengar på någon aktie. Därför flödar stora penningsummor in just då aktien toppar. När det går dåligt säljer folk i massor och går ur affären med ett minusresultat. De som sitter stilla i båten kommer att överträffa de som jagar det stora klippet. Det alltså ditt investeringsbeteende som gör skillnaden, inte att du hittar en superinvestering.

Behavior Gap skriver om vikten av att vara en bra investerare istället för att göra bra investeringar och illustrerar detta med en bild:


Ett exempel på det här är historien om Quincy och Caroline som båda startade med 10 000 $ var och 20 år senare hade 21 422 $ respektive 94 555 $.

Sitter ibland och funderar om jag borde vara mer aktiv. Tänk om jag hade sålt allt i januari 2008 och köpt tillbaks det ett år senare. Men det är förstås precis det som är pudelns kärna här, att det är lätt att vara efterklok. Så länge det inte finns tidsmaskiner är det kanske klokast att blunda och hålla för öronen under ekonominyheterna för att undvika att dras med i masspsykosen och göra samma fel som alla andra.


Liknande inlägg:
Köpa billigt och sälja dyrt
Investeringsklockan

Visualisera dina mål (del 5/6)

Här gäller samma sak som när du definierar ditt mål. Undvik det negativa och fokusera på det positiva. Fantisera om segerns sötma istället för att oroa dig för nederlagets straff. Hur gör man då? Ja, t.ex. så här:

1. Lägg dig bekvämt.
2. Slappna av. Det här brukar ta ett par minuter men går snabbare, ju mer du övar på att slappna av. Gå igenom hela din kropp, del för del. Du kan spänna en muskel i gången för att känna var den finns och sedan låter du den slappna av. Jag brukar börja med tårna, vandra upp längs med benen, över kroppen, fingrarna upp till axlarna, ansiktet och hårfästet. Till sist koncentrerar jag mig på punkten i pannan som bildas om du ritar upp en liksidig triangel med dina ögon som de två nedre hörnpunkterna. Om du koncentrerar dig på den punkten kommer dina ögon i samma position som då du är riktigt avslappnad och sover, vilket gör det lättare att vara riktigt avslappnad.
3. Visualisera. Se framför dig hur du redan uppnått ditt mål. Tänk i bilder. Se framför dig hur du ser ut, hur omgivningen ser ut. I tanken har du redan uppnått ditt mål.
4. Återvänd sakta till verkligheten. Sträck på armar och ben.

Ett till sätt:

• Upprepa ofta och högt ditt mål för dig själv.
• Skriv ner det och placera det på en plats där du kan läsa det ofta.
• Låt det bli en nonsensramsa som du upprepar i t.ex. bilen, duschen, på promenad med hunden och innan du somnar om kvällarna.
• Genom att både säga det högt, skriva det och läsa det aktiverar du flera sinnen och nöter på så sätt lättare in det i ditt undermedvetna.

Hur många gånger måste man göra det här då? Ju fler, desto bättre. För att få hjärnan att tro på något är det upprepning som gäller. Du måste nöta in målen. Då jag har varit riktigt ihärdig har jag fått imponerande resultat redan efter ett par dagar. Genom upprepning rotar sig målet i ditt undermedvetna. När det väl sitter där blir det en del av ditt jag. Vi ställs konstant inför val. "Vilken tröja ska jag använda idag?" "Vilken plats ska jag välja i bussen?" Ska jag prata med den där personen eller inte?" När din dröm har förvandlats till ett mål och blivit en etablerad del i din självbild kommer du i alla dina små val, undermedvetet välja det som för dig ett litet steg närmare målet. Kanske låter som hokus pokus för en del, men den här sortens självsuggestion har producerat tydliga resultat för t.ex. toppidrottare.

Boken Minsta Motståndets Väg av Robert Fritz handlar om hur vi människor alltid, precis som en flod, väljer rutten med minst motstånd. Hjärnan ser ingen skillnad på utförd och tänkt handling. Om du tänker något tillräckligt många gånger uppfattar hjärnan det som om det är så det är nu, din tanke har blivit verklighet. Om du t.ex. visualiserar dig själv som vältränad tillräckligt många gånger kommer hjärnan att omarbeta din självbild tills den är vältränad. Det här gör att du börjar göra val och fatta beslut från utgångspunkten att du ÄR vältränad. Om du lever som om du vore vältränad, kommer du oundvikligen att bli det också. Det finns ingen annan utväg för dig. Du föjler minsta motståndets väg mot det mål du byggt upp i huvudet. Det här är också orsaken till att både djur och människor kan bli skengravida. De är så tvärsäkra på att de är gravida att hjärnan tror på det och börjar producera fysiska graviditessymptom. Surfa in på vilket graviditetsforum som helst där kvinnor har kämpat med att bli gravida under en lång tid och du kan läsa om utebliven mens, ömmande bröst och viktuppgång.

Genom minsta motståndets väg kommer du sakta men säkert att börja intressera dig för de böcker, människor, situationer, kostvanor, bloggar, diskussionsforum, arbetsplatser, länder m.m. som leder dig närmare ditt mål. När en chans dyker upp, kommer du att vara förberedd och kan därför utnyttja den på bästa möjliga sätt.

När du ställer upp ditt mål kan det verka som om det skulle krävas en hiskeligt massa jobb för att uppnå det. Då det väl är en cementerad bild av din framtid kommer du automatiskt att välja den smidigaste vägen dit. Visst kan det kräva mycket jobb. Men tänk på allt jobb du just nu lägger ner på en massa saker som inte tar dig en millimeter närmare ditt mål.

Alternativet att ge upp drömmen finns inte eftersom den ÄR din framtid. Ifall du har barn kan du inte bara en dag välja att "Nej, nu orkar jag inte sköta dem mera. Det har varit kul så här långt, men nu lämnar jag tillbaks dem till BB". Det alternativet finns inte. Så länge du spelar säkert och tänker att "Den där drömmen skulle vara trevlig att uppfylla, men händer det så händer det" kommer alltid andra saker att dyka upp istället. Då du visualiserat din dröm tillräckligt mycket blir den en del av ditt liv.

Vi sysslar alla med självsuggestion så gott som hela tiden. Alla små tankar och fraser du upprepar för dig själv, t.ex. "Jag är lat", "Jag är dålig på att komma i tid" och "Jag är en gottegris" är sjävsuggestioner. De blir självuppfyllande profetior då du upprepat dem tillräckligt många gånger. Se till att ta kontroll över din tankevärld och styr den mot ett mål du verkligen VILL uppnå.


Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Att misslyckas (del 6/6)

Hur uppstår inflation?

Med hjälp av Annika, Pelle, Anders och några spadar kan du få rätsida på några långa ord med många bokstäver som snurrar i ekonomisfären. Sloped Curve har skrivit en enkel förklaring på vad kreditexpansion, penningmängd och inflation är.

Liknande inlägg:
Lilla ekonomi parlören

Delmål (del 4/6)

Om ditt mål är stort... och det är det ju ;) Ska du dela upp det i mer hanterbara delmål. Du vet hur det är då du ska skriva en rapport, läsa på prov eller ringa det där obekväma samtalet, det finns så många andra saker du upptäcker att borde göras innan. Ju länge du skjuter fram det oundvikliga, desto tyngre hänger det över dig. En ofärdig uppgift suger energi ur dig, medan en slutförd uppgift ger dig energi. Om du ställer upp ett stort mål och långa tider går medan du inte verkar dig närma dig målet överhuvudtaget kommer det att börja suga energi ur dig. Om du delar upp det i lagom stora delmål verkar det hela mycket överkomligare och du samlar på dig en massa energi genast du har nått ett delmål. Dessutom blir det tydligare att du närmar dig ditt stora mål om du hela tiden passerar delmål.

Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)
Att misslyckas (del 6/6)

Sätt en deadline (del 3/6)

Råkade visst radera detta inlägg i misstag så jag skriver om det.

När du väl har definierat ditt mål och sett till att det är tillräckligt stort är det dags att sätta in tidsramar för när du vill ha uppnått det. Här gäller samma strategi som i förra inlägget, överdriv å det grövsta. Inte så att du ger en generös deadline, utan tvärt om ska du snåla med tiden. Sätt osannolikt snäva deadlines. Varför? Jo, därför att om deadlinen ligger nära i tiden blir du tvungen att ta första steget mot ditt mål redan idag. Då kommer du att dra nytta av den energikick du fått av dina barockt uppställda mål. Om du lägger målsnöret för långt in i framtiden kan du alltid skjuta upp nästa steg tills i morgon och då ökar risken för att hela projektet rinner ut i sanden. Eller som Diana Scharf Hunt sagt före mig:

"Mål är drömmar med deadlines"

Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)
Att misslyckas (del 6/6)

Investeringsklockan fortsätter

Per Penning tar investeringsklockan, som jag skrev om i ett tidigare inlägg, med en nypa salt men tipsar om en till artikel om den i Dagens PS.

En kommentar till artikeln låter så här:

Det som klockan inte vet och, 99%av alla analytiker inte vet, är att detta har gällt tidigare men att detta som pågår just nu är en unik fas i utvecklingen. På EWT-språk talar man om en stor femma, och det betyder att denna fas skall korrigera faser som sträcker sig ca 100 år tillbaka i tiden. Därför gäller inte dessa modeller. Men det kan naturligtvis inte dessa tolkare förstå eftersom det inte förekommit i modern tid att så stora faser skall korrigeras. Vi är ca halvvägs i nedgångarna.

Kusligt. Om det är sant är alla vi som gärna fyller på våra aktieportföljer i dessa tider loosers, om inte gör vi tidernas klipp. Tiden får utvisa.

Liknande inlägg:
Investeringsklockan

Överdriv (del 2/6)

Ta i ordentligt när du gör upp dina mål. Ett stort, till synes ouppnåeligt mål kittlar mer i magen när du fantiserar om att förverkliga det, än ett som du är ganska säker på att du kommer att klara av. Därför får du mer energi av att lägga upp ett stort mål. Att lägga upp ett osannolikt mål och bestämma sig för att förverkliga det är som att bli hög. Det här ger en enorm kraft att nå målet. Jag vågar påstå att det p.g.a. denna rush, är en mycket större sannolikhet att du uppnår ett gigantiskt mål än ett mediokert mål.

Testa:

1. Tänk på ett gigantiskt, väldefinierat mål.
2. Ta ditt mål gånger 10. Om du t.ex. vill tjäna 100 000kr/mån blir det 1 000 000kr/mån. Om du vill anmäla dig till en danskurs, betyder det att du ska vinna Let's Dance istället.
   
3. Föreställ dig hur det skulle vara att ha nått det uppförstorade målet.
4. Hur känns det? Kittlar det?
   

Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)

Målmedvetenhet

Definiera dina mål (del 1/6)

Nu blev jag så taggad på det här med målsättningar att jag skriver en sexdelad serie om det. Frångår min princip att hålla alla inlägg knutna till ekonomi, men det här är så starkt bundet till min dröm om ett liv som ekonomiskt oberoende att jag tycker det passar in trots att det trampar i blåbärsriset bredvid ekonomistigen jag trampat upp. Första delen handlar om vad du ska tänka på när du definierar dina mål.

När du gör upp mål är det viktigt att du formulerar dem rätt. Lika viktigt som att du sätter upp mål för dig själv är det att du vet när du har uppnått dem. Av ett uppfyllt mål får du kraft att lägg upp nya, större mål. Vad är det som gör att du misslyckas med att uppnå dina mål då? Mycket kan gå fel. Det första felet är att formulera målen fel.

Exempel på dåliga målformuleringar:

• Jag ska bli rik
• Jag ska inte misslyckas på provet
  
• Jag ska bli bättre på att dansa
• Jag ska vara självsäker då jag håller föredraget

Målet "Jag ska bli rik" och "Jag ska bli bättre på att dansa" är ouppnåeliga mål eftersom rik och bättre är relativt. Det går alltid att vara rikare och bättre. Gör målet mätbart. Ett bättre mål kunde vara "Jag ska ha 1 miljon kronor på mitt bankkonto", "Jag ska äga ett hus värt minst XXX kr och vara helt skuldfri", "Jag ska bli antagen till balettakademin" eller "Jag ska kunna gå ner i split".

Undvik negationer. Vår hjärna lyckas ofta tappa bort orden inte, utan och ingen. Vilket gör att målet "Jag ska inte misslyckas på provet" lätt förvandlas till "Jag ska misslyckas på provet". Vi är oftast omedvetna om att negationerna trillar bort, men undermedvetet etsar sig de felaktiga målsättningarna fast. Ett bättre mål kunde vara "Jag ska få alla rätt på provet".

Orsaken till att målet "Jag ska vara självsäker då jag håller föredraget" antagligen inte funkar, är att självsäkerhet är relativt, svårmätbart. Om du vill framstå på ett visst sätt i en situation är det bra att du definierar ditt beteende så detaljerat som möjligt. Om det är en situation där du brukar vara nervös kunde det låta t.ex. så här: Mina händer kommer att hållas stilla. Min andning kommer att vara lugn. Jag kommer att vara avslappnad i axlarna. Om din kropp beter sig som om du skulle vara självsäker kommer du att bli självsäker.


Liknande inlägg:
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)
Att misslyckas (del 6/6)
Målmedvetenhet
Driv

Framtidsjobbet

Hur håller synen på arbete att förändras? Vad är det vi i Generation Y värdesätter? I Hufvudstadsbladets veckobilaga Volt, lördagen den 17 januari 2009 skrivs det så här:

Synen på arbete kommer att ändras radikalt. Via jobbet ska arbetstagaren kunna signalera sin identitet och sin livsstil i högre grad än nu, och för arbetsgivaren gäller det att satsa på personalens trivsel och hälsa. De företag som kan erbjuda de bästa förhållandena kniper den bästa arbetskraften.

Markus Keränen berättar om en omfattande undersökning bland 10 000 unga som var i slutet av sina studier om kriterierna för att välja arbetsplats.
- Det viktigaste för de unga är ett meningsfullt arbete, att företaget står för samma värden som man själv och att arbetsplatsen är trivsam och flexibel. Så kallade mjuka värden har alltså blivit hårda. Men titta på dagens jobbannonser där det räknas upp lön, möjlighet att avancera och arbeta utomlands – det är faktorer som inte längre prioriteras så högt. På samma sätt tror jag att språkanvändningen kommer att ändra. Nu talar vi hela tiden om marknad och konkurrens och pengar men småningom börjar vi mäta värden också i annat än euro.
Futuristen Hiltunen fyller på med mer samvete.
- Nu är varumärken som inte gör vinst på frammarsch. Till exempel belgiska mobilföretaget Ello skänker hela sin vinst till välgörande ändamål, likaså kosmetikamärket Causmetics. Det här kunde allt fler företag se som en möjlighet.
- Överlag krävs det modiga piloter inom företagsvärlden som skulle gå i bräschen för nya sätt att organisera jobbet och kartlägga situationen, säger professor Heinonen. Företagen måste bry sig om både hur människa och miljö mår – på riktigt och holistiskt.

Liknande inlägg:
Generationen som vill ha allt
Är vi en bortskämd generation?

Målmedvetenhet

Ibland blir jag så sjukt målmedveten att det gör ont. Min ambitionsnivå ligger på "jag ska bli först i världen" nivån. När jag är inne i sådana perioder (låter manisk då jag beskriver det så där haha) kan jag bli så frustrerad på människor omkring mig som inte vågar se längre än näsan är lång. "Vad har du för ambitioner?" "Vart vill du?" har jag lust att fråga alla jag möter. Kanske borde sänka kraven på min omgivning ibland. Min man är likadan när det kommer till ambitionsnivån och tur är väl det. Skrev tidigare om driv. Det är just det, det är frågan om. Ett otroligt driv som kickar in.

Januari 2000 tyckte jag att det skulle vara på tiden att jag började röra på mig mera. "Jag ska springa maraton!" tänkte jag då. Jag hade aldrig sprungit längre än 5 km i sträck innan det. Fem månader senare sprang jag Stockholm Maraton. Ofta tar jag i lite för mycket, och i det här fallet betydde det att jag undvek all alkohol och all onyttig mat under den här tiden. Hela min diet fick sig en extreme makeover, jag åt med två timmars mellanrum och följde tallriksmodellen slaviskt.

Tror min målsättningsstörning uppkom någon gång i yngre tonåren då jag med mitt stackars oförstörda sinne kom över en bok om positivt tänkande. I den åldern är allt så svartvitt och denna bok blev som en bibel för mig. Jag testade självsuggestionens kraft på allt och alla i min omgivning. Jag var t.ex. ingen höjdare på gymnastik i skolan så jag tänkte att det kunde vara ett utmärkt område att testa det på. Minns hur alla vi flickor stod i en lång kö vid längdhoppsgropen. Flickan framför mig sa "nä, det här är jag inte alls bra på. Det kommer att bli övertramp för mig. Jag är jättedålig på längd." När det var hennes tur trampade hon över så det dundrade om det. Hon försökte inte ens. Jag hade stått i kön och peppat mig själv och visualiserat hur jag skulle hoppa väldigt långt. Minns att jag t.o.m. hade visualiserat en viss längd som låg långt bort om min förmåga. Jag tog sats och hoppade... nästan lika långt som jag visualiserat. Jag hade till min glada överraskning längdmässigt placerat mig bland friidrottarna i klassen. Inför nästa hopp peppade jag mig igen. Flickan framför mig gjorde ett hopp på ca. 50 cm och jag lyckades förbättra mitt tidigare resultat och nådde min visualiserade längd. Den här upplevelsen gjorde mig så förbluffad att jag alltid använt mig av självsuggestion om jag står inför en stor uppgift.

En annan gång var jag otroligt nervös inför ett föredrag vi alla skulle hålla ensamma inför klassen. Ett par dagar innan föredraget såg jag till att slappna av och visualisera mig själv alldeles avslappnad och självsäker framför klassen. När dagen kom då föredraget skulle hållas var jag väldigt nervös. Minns att jag satt på lektionen och väntade på min tur. Händerna skakade så att pappret prasslade. Alla som tvingades upp framför klassen såg ut att genomlida tortyr. Jag såg ner på mina händer och konstaterade att det här med visualisering kanske inte var en sån självklar framgång i alla fall. Det blev min tur. Jag tog mitt papper och försökte hålla det mot kroppen så att det inte skulle prassla medan jag gick från min plats fram till katedern. Då hände det. Plötsligt när jag kom till min plats framför klassen, den plats jag hade sett i mina självsuggestioner rann all nervositet av mig. Jag kände mig lugn och självsäker, precis som jag hade visualiserat och kunde njuta av att stå där och hålla mitt föredrag. Insåg sedan att orsaken till att jag hade varit så nervös då jag väntade på min tur var naturligtvis att jag inte hade visualiserat mig själv som lugn och trygg i den situationen.

Summa sumarum tror jag starkt på målsättning och visualisering. Det är något jag använder mer eller mindre varje dag och jag tror alla skulle kunna förbättra sin situation avsevärt om de bara tog sig tid för lite självsuggestion.

Liknande inlägg:
Driv
Hurudana människor vill du jobba med
Definiera dina mål (del 1)
Är vi en bortskämd generation?

Investeringsklockan

Hur ska du veta när det är dags att köpa och när det är dags att sälja? Du kanske heter Warren Buffett och i så fall är det inga problem. Då kan du sluta läsa nu. Men ifall du heter Johanna, Petter eller Markus kanske du är intresserad av investeringsklockan. Voilá!


Så ser den ut. Fick nys om klockan via Sparsamt leverne som även luskat fram en intressant artikel om aktiesparande där klockan nämns.

Klockan har 70 år på nacken och lanserades för första gången 1937 i den brittiska tidningen Evening Standard. Många proffessionella aktörer på den finansiella marknaden använder sig av klockan för att analysera det eknomiska läget och i researcharbetet inför artikeln, verkar alla inte varit lika villiga att dela med sig:

Men några av de professionella förvaltarna tycks inte vilja dela med sig av sina kunskaper, för i några av de uppdateringar jag får mig till hands förekommer friskrivningar som till exempel: ”Detta material är till för professionella placerare och inte avsett för privata placerare.”

Tydligen någon som blivit lite butter över att inte få ha alla leksaker för sig själv. Vad är klockan nu då? Finansmamman (som för övrigt är en av de skickliga småsparare som lyckats med konststycket att spara och investera sina pengar så väl att hon nu kan leva på avkastningen och inte behöver jobba) skrev om investeringsklockan i det här inlägget. Då hon skrev inlägget, 28.1.2009 så gissade hon att vi befinner oss ungefär vid klockan sex. Med de enorma räntesänkningarna undrar jag om vi inte börjar närma oss 7 snart. Klockan 8 infaller den 4-6 månader långa börsbotten. Eftersom börsen förutser konjunkturen och därför ligger steget före kommer konjunkturbottnen att infalla niotiden. Primetime på TV sammanfaller med bästa aktietillväxten, vid klockan 9-12. Sedan 1973 har ökningen rört sig om ett medeltal på 19,9% den här tiden. Sämsta aktietiden infaller klockan 3-6. Artikeln är utgiven 1.11.2008 och ställer klockan på 6. De avslutande orden lyder:

När den slår 7, och när någon större och viktig centralbank börjar sänka styrräntan, kan det vara dags för en försiktig ompositionering av portföljen från defensiv till fler aktier.

Liknande inlägg:
Köpa billigt och sälja dyrt

The milliondollar idea

Kom på världens bästa idé idag. Detta var dagen D. Jag var redo att stiga in i entreprenörsgemenskapen. Min idé var en garanterad succé.

Jag kom på att jag skulle hitta någon ivrig programmerare att slå ihop mig med. Sedan skulle vi skapa ett smart program eller eventuellt en webbplats för brainstorming. Det skulle vara ett redskap för att öka idéflödet på arbetsplatser runt om i vår värld. Tänkte att ett passande namn kunde vara Chain Reaction. Googla de det och upptäckte snabbt att .com namnet var upptaget av ett cykelföretag. Sedan slog det mig! Det skulle naturligtvis heta Brainreaction! Googlade det. Var tydligen lite för långsam i vändningarna. Återgick jag till att vika tvätt. Återkommer med ny, banbrytande idé någon annan gång.

Vem pratar om pengar?

Anonym eller inte? Det är frågan då man startar en blogg. Jag har valt en rätt så anonym linje p.g.a. temat pengar. Jag tycker det är intressant och diskuterar det gärna, men t.ex. på jobbet är jag inte så öppen med det. Inte så att jag mörkar, men så att jag inte tar upp ämnet desto mer.

Varför ska det vara så tabu med pengar? Det är något vi alla behöver, men ingen vill erkänna att de vill ha. Eller jo, visst kan man erkänna att det skulle vara kul att vinna på lotto. Men annars är det bäst att rynka på näsan åt ekonomiska utsvävningar som tyder på att du är stadd vid stadig kassa. Kanske de som studerat ekonomi och jobbar inom den branschen inte är lika anonyma. Kanske de sitter kring en öl och diskuterar hur mycket deras portföljer ökat i värde? Vad vet jag.

Vad är stimulanspaket?

Skrev tidigare att jag inte riktigt har kläm på det här med stimulanspaket. Bloggen The Big Picture ger här en enkel förklaring på hela stimulansrumban:

Sometime this year, taxpayers will receive an Economic Stimulus Payment. This is a very exciting new program that I will explain using the Q and A format:

Q. What is an Economic Stimulus Payment?
A. It is money that the federal government will send to taxpayers.

Q. Where will the government get this money?
A. From taxpayers.

Q. So the government is giving me back my own money?
A. No, they are borrowing it from China. Your children are expected to repay the Chinese.

Q. What is the purpose of this payment?
A. The plan is that you will use the money to purchase a high-definition TV set, thus stimulating the economy.

Q. But isn’t that stimulating the economy of China ?
A. Shut up.

Ja, det var något sådant där jag hade tänkt mig. Men blev förbryllad av att så många kloka människor verkar heja på stimulanspaketen ändå.

Liknande inlägg:
Stimulanspaketens vara eller icke vara
Barack Obama - räddaren i nöden?

Lån åt de svagaste

Lyssnade här om dagen på ett radioreportage om hur olika kommuner har olika kriterier för att få utkomststöd. I vissa kommuner räknas lån som en inkomst, vilket gör att ifall du tagit lån räknas inte amorteringarna som utgifter. Det här kan naturligtvis ge en väldigt skev bild av din ekonomiska situation. Dumt med oklara regler som gör att folk behandlas olika i olika kommuner. Men det som fick mig att skaka på huvudet, var när en "drabbad" förklarade att hon skulle vilja kunna ta krediter som en vanlig person, men nu inte kan göra det eftersom det skulle betyda att hon blir utan sitt utkomststöd. Andemeningen i reportaget verkade vara att alla ska ha rätt att ta lån, utan att gå miste om sitt utkomststöd.

När har det blivit en mänsklig rättighet att få kredit? Och när har bankerna börjat dela ut krediter åt folk som lever på utkomststöd? Jag förstår att krediter kan vara enda lösningen ifall man verkligen inte har någon inkomst, att det kan se ut som lösningen på ett tillfälligt problem. En kreditkortsskuld och mat i magen är alltid bättre än ihjälsvulten och skuldfri. Men om du har 0 kr och lånar 100kr med 5% ränta betyder det inte att du plötsligt har fått 100kr. Det betyder att du har -105kr och det har inte hjälpt upp dig ur din ekonomiska gyttjepöl, det har bara gjort den djupare.

Liknande inlägg:
På tal om olyckskorpar och glädjehysteri...
Min käre vän Banken
Vad är det som är så svårt med pengar?

Hur mycket pengar sparar du per år?

Så var min första fråga här på sidan avklarad. Jag ställde er frågan hur mycket ni sparar per år. Antalet svar var hisnande 40 st, så resultatet är antagligen jämförbart med statistikcentralens resultat.

Frågan var Hur mycket pengar sparar du per år? Den största överraskningen var att hela 14 st (35%) svarade att de sparar över 50000kr per år. Att sådan människor varit inne och svängt på min blogg gör mig knäsvag, och att ni ödslat ett musklick på min undersökning får mig att rodna. Bra så långt. Applåder till de sparsammaste. Kanske jag borde upprepa frågan nästa år så att jag själv får klicka i det alternativet.

Sedan följde en grå massa av medelmåttiga sparare, mig själv inberäknad, som sitter och drömmer om att öka sitt sparande. Till sist kom slarvpottorna som inte sparar alls, 6 st (15%). Smisk ska det va'!

Den nya ekonomin - Eko och Piratebay?

Jag tror att ekotrenden står för den framtida ekonomin. Tänk vad många besnsinslukande bilar som ska ersättas med med miljövänligare transportalternativ. Oljepannor ska bytas ut. Våra matvanor ska omvändas eftersom mycket av maten vi äter har producerats på ett oekologiskt sätt. Det finns stora utrymmen för nya produkter.

Ett annat område där förändringens tid härjar är naturligtvis informationshantering. Internet har gjort stora framsteg, nu det gäller bara för resten av världen att följa med. Musik-, film- och bokutgivningsindustrin m.fl. står inför en stor omställning. Kanske ingen revolutionerande upptäckt att eko och webben är framtidssatsningar. Men nu undrar jag när dessa två trender slås ihop så vi får se närproducerade morötter marknadsföras på Piratebay?

Liknande inlägg:
"Kill your darlings"
Släpp fram den nya generationen
Conspiracy of the Rich

Ekonomisk istid att vänta?

När är börjar vårtecknen dyka upp i denna ekonomiska midvinter? Kan Obamas över 800 miljarder dollar stora stimulanspaket månne vara en liten tussilago mitt bland snödrivorna? Enligt en pågående, helt ovetenskaplig undersökning på Hur jag blev rik tror majoriteten att den svenska börsen kommer att sluta på en blygsam ökning under 2009. Varje vår dyker det upp ett par riktigt varma dagar då folk verkar förlora allt klädvett och stiger utanför ytterdörren klädda i korta kjolar och t-skjortor, övertygade om att sommarvärmen för en gångs skull anlänt redan i april. Och varje år slutar det i vågrätt läge med en hög näsdukar, filmen "Dumb and Dumber" och varm saft på en armlängds avstånd. Samma sak kommer antagligen att hända någon gång under sommaren 2009 eller framåt våren 2010 på börsen också. En riktig Fader Frost är dock nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman.

Kauppalehti skriver om hur Krugman kritiserar Obamas över 800 miljarder stora stimulanspaket.
- Statens underskott växer till 2500 miljarder dollar. Stimulanspaketet täcker inte det: det är en förbättring, men ingen lösning på problemet, säger Krugman.
Han föreslog tidigare i veckan att Obama skulle förstatliga alla de amerikanska banker som är i behov av räddningsaktioner.

Är vi på väg i nästa istid eller lurar krokusar och snödroppar under snötäcket? Jag håller långkalsongerna på ännu, men börjar samtidigt välja fröpåsar. Nu gäller det bara att hitta rätt tidpunkt at börja förså.

Ekonomiska "miniräknare"

Christian Davén som driver bloggen entreprenörd har startat Räkna.net där du kan räkna ut avkastningen på dina fonder och aktier, göra en bolånekalkyl, kolla hur ekonomiskt oberoende du är och andra användbara saker. Jag skulle tydligen vara 5,8% ekonomiskt oberoende utan vårt huslån.

Conspiracy of the Rich

Tänk dig att du skulle vilja ge ut en bok som toppar bestsellerlistorna men att du lider av skrivkramp och egentligen inte har så mycket tid att lägga på skrivandet. Finns det något sätt du kunde få någon annan att skriva boken åt dig gratis? Är det möjligt? Jo!

Speciellt ifall du heter Robert Kiyosaki. Han är författaren bakom imperiet Rich Dad Poor Dad. Nu ger han sig i kast med nästa stora bokprojekt Conspiracy of the Rich: The 8 new rules of money. Den här boken ges ut gratis på nätet. Utkast till ett kapitel läggs ut på nätet och så får folk läsa och kommentera. En del av kommentarerna kommer att användas i boken så om du någonsin drömt om att skriva en ekonomibok har du chansen nu. Lämna en kommentar på Kiyosakis boksida.

Otroligt smart och helt rätt i tiden. Musikindustrin och filmindustrin kämpar med fildelarna medan Kiyosaki slutar motarbeta och ser till att tjäna pengar på dem istället. Han har förstått detta med "information wants to be free". Om Blondinbella kan kamma hem flera miljoner per år i annonsintäkter på en svenskspråkig blogg som handlar om vilken sorts bulle hon har ätit till dagens latte, vad finns det då inte att tjäna på en sådan här engelskspråkig interaktiv bok av en bestseller författare.

Är vi en bortskämd generation?

För mig är det en självklarhet att jag vill jobba med något jag brinner för eller åtminstone trivs med. Det är klart att ifall jag skulle bli arbetslös och ha svårt att få jobb skulle kraven sjunka för ett jobb är alltid bättre än inget jobb. Men i mitt val av utbildning och valet av arbetsplats har jag alltid siktat på att hitta något jag tycker är väldigt skojigt att syssla med.

Idag pratade jag med en vän om jobb. Jag sa att jag vill ha friheten att välja var och vad jag jobbar med så att jag gör något som känns utmanande och roligt. Han sa att han i alla fall blivit uppfostrad att jobba är något man måste, det är bara att knipa käft och streta på. Oftast lever jag i ett naivt moln där världen likställs med min uppfattning av den. Men ibland bryter sig verkligheten in och påpekar att min bild av världen bara är den vy jag ser från min lilla gräsplätt och att alla andra har andra vyer från sina gräsplättar som inte alls överensstämmer med min vy.

Är det bara jag eller är det vi som generation som skämts bort med att få allt vi vill ha? Håller arbetsmarknaden på att invaderas av en massa egotrippade livsnjutare som vägrar jobba med arbeten som saknar utmaningar? Hur går det med gatusopandet och vem ska slå in våra varor i matvaruaffären då? Varför är det förresten så att kassatant och städare alltid ges som exempel på värsta möjliga mål för karriärutvecklingen. Det måste finnas andra jobb som är mycket tradigare. Att kassatant ständigt omnämns som en av de sämre anställningarna man kan ha i det här landet, måste vara ett av de tydligaste tecknen på att vi befinner oss i ett i-land.

Kanske det bara är jag. I så fall hoppas jag att min naivt skruvade bild av verkligheten håller i sig. Har jag tur så får jag fortsätta jobba med utmanande och självförverkligande saker i framtiden också.

Liknande inlägg:
Framtidsjobbet

Hurudana människor vill du jobba med?

Satt för en tid sedan och funderade över ett drömprojekt. Fantiserade om vilka personer jag skulle vilja ha involverade i det allra helst, om jag fick välja vilket team som helst. En av dessa personer var en som jag bara kände till ryktesvägen, men som jag uppfattar som en innovativ person som vågar satsa stort på nya projekt och har ledarerfarenhet. Jag insåg att ifall jag någonsin vill samarbeta med honom är det bäst att jag ser till att han blir medveten om min existens. Lyckades fiska fram hans e-post och sände honom några rader. Innehållet i mailet var beröm och en liten introduktion av vem jag var. Han sände ett svar och vi utväxlade några mail de följande dagarna där vi ventilerade tankar kring branschen. Känner att det börjar vara dags att lägga in en till stöt nu. Sände iväg ett mail till, med frågor om entreprenörsskap.

Tänkte igenom vilka egenskaper de personer jag plockade in i min dreamteam har. De är alla öppna för nya idéer, drivna, självgående, initiativrika, modiga och inspirerande. Antagligen finns det flera andra som mig där ute med drömprojekt som också siktar in sig på samma personer. Då insåg jag att om jag kan bli en sådan person som andra suktar efter att få jobba med behöver jag kanske inte ha en krutuppfinning själv för att lyckas. Krutuppfinnaren kommer att kontakta mig istället.

Vilka egenskaper har din drömarbetspartner?

Driv

"Miljonär innan 30" har skrivit ett intressant inlägg om driv. Han frågar sig var drivet finns hos folk i åldern 25-30 år eftersom han inte sett till det. Jag håller med. Precis som jag skrev i inlägget Generationen som vill ha allt, så tror jag att vår generation har haft det alldeles för lätt. Många i min generation kan inte tänka sig att spara utan vill ha allt nu, genast. De är som små tjutande ungar vid varuhusets godishylla. "Miljonär innan 30" betraktade sig själv som en person med mycket driv, liksom de flesta som kommenterade inlägget. En av kommentarerna löd så här:

Jag tycker också det stämmer att det är dåligt driv därute.. Det lilla driv jag ser ute i verkligenheten är mest löneslavar som försöker göra lite karriär och låta sig styras av andra. De är tvingade att jobba kan man säga, för de är så kassa på att "tänka större" som Trumph brukar säga. Hello boss here I am, vad vill du att jag ska göra idag? Inte styra över sitt liv. Knappt hinna med något annat än sitt jobb. Utan deras jobb tappar de sin identitet och är ingenting och vet inte vad de ska göra. Fårskocken som jag brukar säga, de gör som alla andra. Det är dock bra att de finns så man man utnyttja dem.

Hårt uttryckt, men sant i många fall. Jag ser mig själv som en person med stort driv, men ändå känner jag igen mig i beskrivningen ovan. Usch! På senaste tiden har mitt driv att uppnå mer frihet börjat växa sig allt starkare. Det tog fart då mitt ekonomiintresse började vakna. Innan det var en anställning med månadslön den enda modellen jag hade att följa. Det var så det skulle vara. Man skulle gå i skolan, studera och skaffa sig en anställning. Sedan skulle man vara en god arbetstagare och hoppas att någon uppskattade en så pass mycket att de ansåg att man var värd en löneförhöjning. Visst har jag alltid haft ett starkt driv att göra bra ifrån mig och erövra nya, utmanande arbetsuppgifter men terrängen utanför månadslönens trygga tillvaro var allt för oländig och vild för att jag skulle våga mig ut dit. Jag måste erkänna att jag har börjat känna mig aningen låst. Alla omkring mig suktar efter en fast anställning och i brist på andra mål, har även jag känt den längtan. Kanske det kommer att visa sig vara en stor portion lycka att jag ännu inte kommit i tur att få den stora äran att underteckna ett kontrakt om fast anställning.

Liknande inlägg:
Målmedvetenhet
Är vi en bortskämd generation?

Entreprenör eller inte?

Många ekonomibloggare förespråkar att man ska bli entreprenör. Jag har sett på mitt framtida ekonomiska oberoende som ett resultat av målmedvetet sparande. Nu har begreppet entreprenör börjat etsa sig fast i mitt inre. Det är något som trätt in som ett eventuellt alternativ i mina framtidsplaner. Är livet som entreprenör ett liv jag skulle vilja leva? På plussidan hittar vi frihet, potentiellt stora inkomster och äventyret. På minussidan hittar vi gigantiska mängder jobb och osäkerhet. Wikipedia definierar en entreprenör så här:

Entreprenör är ett begrepp för en företagsam person, ofta i betydelsen företagsgrundare. I vidare bemärkelse används termen om en person som är drivande och arbetar hårt för att nå framgång. Entreprenörskap kan definieras som "förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att ta tillvara dessa möjligheter". Entreprenörskapet får någonting att ändra riktning. Nya infallsvinklar hittas och utvecklas. En entreprenör skapar nya affärsverksamheter och organiserar marknaden på ett nytt sätt. Vanliga drag hos entreprenörer är nyfikenhet, kreativitet, en positiv syn på arbete, självständighet, envishet, hängivenhet, optimism och visionärt tänkande.

Hmmm... inte helt fel. För min del är entreprenörskap tätt sammanlänkat med försäljning av varor, vilket inte riktigt passar in i bilden av mitt drömjobb. Måste väl hitta en personlig definition på entreprenörsskap. För tillfället har jag en anställning, men kanske i framtiden? Tanken måste få mogna. Tills dess fortsätter jag öka på mitt sparande.

Lyssna och inspireras

En halv timme lång intervju med Timothy Ferriss som skrivit boken "The Four Hour Work Week".

Läs också:
"The Four Hour Work Week" del 1
"The Four Hour Work Week" del 2
Paretoprincipen

"The Four Hour Work Week" del 2

Den här boken delar ut en massa övningar som ska utföras under t.ex. 24 h frammåt från läsningstillfället. Eftersom det är en ljudbok och jag inte har möjlighet att ana när en övning närmar sig genom att se en lista eller ny rubrik närma sig på motstående sida, kastas jag in i dessa övningar mitt under promenader eller i bilen på väg till jobbet. Det är mycket "challenge your comfort zone" övningar där man t.ex. ska uthärda ögonkontakt med främlingar tills de viker bort blicken. Har tidigare haft perioder då jag försökt vara den vinnande parten i varje ögonkontaktsduell jag möter i vardagen, men det var en tid sedan och jag slås åter igen av hur lätt andra människor viker bort blicken. Visst kan det kännas lite jobbigt att hålla kvar blicken lite för länge, men när jag verkligen går in för det blir jag överraskad av hur snabbt de flesta viker undan. Om jag möter någon på cykelvägen resulterar det oftast i att de också stiger åt sidan. Det är ett enkelt sätt att klättra i social status. Jag antar att de här "comfort zone" övningarna är till för att få mig att bättra på mitt självförtroende och bli förberedd på att göra större förändringar.


Effektivera
Boken ger en massa tips på hur du kan effektivera ditt arbete och på så sätt minska stressen och få mer tid över för andra saker.

• Kolla din e-post max två gånger om dagen. 11-tiden (precis innan lunchen) och 16-tiden. Stäng av funktionen som genast meddelar då du fått ett mail så du slipper bli avbruten stup i kvarten. På det sättet har mailen hunnit samlas och och du koncentrerar ditt e-postande och blir på så sätt effektivare. Författaren Timothy Ferriss kollar sin e-post en timme i veckan, varje måndag morgon.
  
• Gör en sak i gången. Välj ut ett par, max tre grejer du vill få gjort i morgon. Om du känner att du borde få fler saker gjort ska du fråga dig "Om det här är den enda uppgiften jag får gjort i morgon, kommer det då att kännas som om jag fått mycket gjort?" om inte, så rekommenderar han att du stryker den från din "to do" lista. Koncentrera dig på en sak i taget.
  
• Undvik möten. Be folk att i första hand kontakta dig via e-post för det tvingar dem att formulera sig tydligt och du undviker en massa kallprat (kanske extra viktigt i USA). I andra hand telefonkontakt och på en avlägsen tredjeplats att ni håller ett möte. Möten har en förmåga att svälla ut i oändligheten. Se till att du har en tid du måste passa ("jag måste ringa ett viktigt samtal om 15 min så kan vi avhandla mitt ärende först?") eller hitta på en orsak till att du måste lämna mötet en viss tid. Begär en agenda över vilka frågor ni ska ta itu med på mötet. Gå inte med på att diskutera vad problemet är på mötet, det ska vara klart på förhand.
• Försvåra för folk som vill avbryta dig i ditt arbete. Sitt alltid och jobba med hörlurar på, trots att du inte lyssnar på musik. Det här får en del människor att dra sig för att ställa en onödig fråga. Ferriss skriver att han brukar sitta med sådana där telefonhörlurar med mikrofon på sig hela tiden. Om någon vill honom något låtsas han att han är mitt i ett samtal. "excuse me, just a minute!" (till personen i telefonen) "Yes what do you want?" (till personen som avbröt). Här erbjuder den avbrytande personen sig oftast att återkomma. Men Ferriss insisterar att han gärna hör vad personen har att säga. Personen leverarar då en väldigt kort och koncis redogörelse av vad problemet är. Inget extra, effektivt och med ett minimalt avbrott i arbetet.
  
• Effektivera ditt arbete genom att tillämpa Paretoprincipen - 80/20 regeln.
• Sluta läsa dagstidningar och följa med nyheter. Det gäller att begränsa informationen du konsumerar. På så sätt fastnar desto mer av den lilla information du väljer att ta till dig. Men du är antagligen orolig över att missa något stort. "Tänk om ett tredje världskrig har brutit ut?!". Om något viktigt händer får du nog reda på det. Det är onödigt att lägga en massa tid på att ta in information om tråkigheter du ändå inte kan påverka. Hmmm... lite tveksam själv till denna punkt. Känns som en del av allmänbildningen att hänga med i vad som pågår ute i världen. Men försöker som bäst utföra en av uppgifterna i boken att undvika dagstidningar och nyheter under en vecka och begränsa TV tittandet till en timmes nöjestittande per kväll (har inte riktigt lyckats). Men till den grad det har lyckats har det känts väldigt befriande. Den här bloggen skulle säkert inte heller vara tillåten att upprätthålla i effektivitetens namn. Men där tänjer jag på gränserna.
• Avbryt istället för att slutföra. Alla har vi fått lära oss att slutföra det vi påbörjat, men Ferriss uppmanar dig att avbryta det du håller på med ifall det inte ger dig något. Om du ser en dålig film eller läser en dålig bok, stäng av TV:n eller lägg ner boken. Spola framåt, hoppa över några kapitel. Din tid är värdefull. Om du utför en uppgift på jobbet som du inser inte kommer att ge så mycket i slutändan, avbryt vad du håller på med i mån av möjlighet. Slutför inte en uppgift för slutförandets skull.
  

Första dagen jag försökte tillämpa de här reglerna på jobbet gjorde jag det arbete som normalt tar 8h på 5h. Jag åkte hem från jobbet med en härlig känsla av effektivitet. Nästa vecka ska jag effektivera ännu mera. Ska ta mig lite tid att paretoopitmera mitt arbete.

Läs också:
"The Four Hour Work Week" del 1

Paretoprincipen - 80/20-regeln

Paretoprincipen är en empirisk regel som säger att 20% av orsakerna står för 80% av verkan. Det här betyder alltså att det är endast 20% av ditt arbete som resulterar i hela 80% av resultatet. Det var italienaren Vilfred Pareto som i början 1900-talet upptäckte att det var 20 % av befolkningen som ägde 80 % av egendomen. Han grävde djupare i det här och upptäckte att 20-80 förhållandet dök upp även på andra platser. I stora odlingar visade det sig t.ex. att det var 20% av plantorna som stod för 80% av skörden. Enligt paretoprincipen är det även 20% av av felorsakerna som orsakar 80% av felen. Denna princip används idag världen över vid olika analyser och går att tillämpa på det mesta. Här är några exempel:

• 20 % av marknadsföringen bidrar till 80 % av försäljningen.
• 20 % av ditt arbete ger 80 % av resultatet.
• 80 % av klagomålen kommer från 20 % av kunderna.
• 20 % av kunderna ger 80 % av intäkterna.
• 20 % av säljarna står för 80 % av försäljningen.
• 80 % av utfört arbete görs på 20 % av den slutgiltiga tiden.
• 20 % av din personal står för 80 % av problemen.
• osv. osv.

Tänk över ditt arbete och gör en paretooptimalitet. Vilka arbetsuppgifter är det som ger dig 80% av ditt arbetsresultat? Vilken 20% av resultatet är det som kräver 80% av din tid och arbetsinsats? 20% reultat är naturligtvis också ett resultat, men vad skulle hända ifall du plockade bort så mycket av den 80% delen av ditt arbete som möjligt och var beredd att gå miste om denna femtedel av resultatet? Och istället koncentrerade all din tid och energi på den mest produktiva femtedelen av ditt arbete? Skulle ditt resultat fördubblas? Hmmm... kanske. Värt ett försök i alla fall.

"The Four Hour Work Week" del 1

Lyssnar för tillfället på ljudboken "The Four Hour Work Week" av Timothy Ferris. Den handlar om hur du effektiverar ditt arbete så att du kan tjäna mer pengar på kortare tid. Har nått ett par kapitel in i boken och än så länge är den en ganska vanlig "förverkliga dig själv" bok, men den har några intressanta frågeställningar.

Tänk dig att pension inte är ett alternativ. Tänk om det inte finns några gyllene pensionsår som väntar på dig där borta vid horisonten efter alla år av slit. Skulle du ändra på något du gör just nu?

Han förespråkar att man hela tiden ska ta små minipensioner. Om Ferris jobbar i två månader, tar han en månad ledigt. Det är ingen vits att jobba ihjäl sig och åldras i förtid. Vi orkar mycket längre och njuter mycket mer ifall vi ser till att återhämta oss då och då säger han. Det är en självklarhet. Varför gör vi inte det då?

Det största felet du kan göra är att göra precis som alla andra. En självklarhet som tål att upprepas. Se dig omkring. De flesta människorna omkring dig är inte rika och framgångsrika. De flesta människorna omkring dig är antagligen hårt jobbande, sönderstressade människor som försöker få livspusslet att gå ihop. Om du följer den allmänna mallen kommer du högst antagligen också att hamna där. Det är precis som med aktier. Köper du aktier då de flesta gör det och säljer då massorna säljer gör du en garanterad förlust. Köper du en aktie ingen annan villl ha betyder det naturigtvis inte en automatisk vinst haha, men du förstår säkert vad jag menar. Vad skulle hända om du gjorde tvärt emot vad alla andra omkring dig gör?

Läs också:
"The Four Hour Work Week" del 2

Ekonomi - den nya innehobbyn?

Är det bara jag eller HAR unga människor blivit mer intresserade av ekonomi? Kanske har det att göra med att vi bombaderas med information om finanskrisen i alla nyhetssändningar eller kanske det helt enkelt beror på mitt eget nyväckta intresse. Nåja, hur det än hänger ihop ser det i alla fall från min utsiktsplats ut som om många unga människor blivit mer och mer intresserade av ekonomi under det senaste året. Någon annan som upplevt samma fenomen?

Kamikaze ekonomi

Jag har ett riktigt dålig ekonomisk egenskap, ett riktigt ruttet ägg som slunkit med i mitt mångfacetterade ekonomiska jag. Ibland kan jag köra sista veckan före lönedagen i riktig kamikazeanda. Oftast börjar det med att jag är väl medveten om att pengarna börjar sina och att jag borde dra in på alla onödiga... eller ja, egentligen alla utgifter som inte har med den direkta överlevnaden att göra för att få det att gå ihop till slutet av månaden. Först gör jag det. Det blir havregrynsgröt på måndag och mannagrynsgröt på tisdag. På onsdag gräver vi efter konserver bak i köksskåpen. I det här läget undviker jag att kolla saldot på mitt konto och handlar bara på bankkortet. Korttidsminnet verkar få sig en däng eftersom jag blir oförmögen att hålla koll på vilka summor jag just betalade med kortet. Har ingen koll på hur mycket som är kvar på kontot eller hur mycket jag har handlat för. Ju längre det här pågår, desto värre blir mina övertramp. Glappet mellan vad jag långt där bak i skallen antar att jag har på kontot och hur mycket jag handlat för bara ökar och minustecknet dyker snabbt upp. Det är som om jag skulle ha drabbats av ekonomiskt tourettssyndrom. Men vad gör man? Man inväntar lönedagen, väntar på att ordningen återställs på kontot och öppnar sedan ögonen igen. Får väl tacka någon högre makt för att jag aldrig gått och skaffat kreditkort så att jag skulle kunna börja göra någon allvarlig skada.

Som ekonomibloggare är det här förstås en dödssynd. Borde inte erkänna sådant här beteende egentligen. Är väl en del av tourettssyndromet som får utlopp. Återvänder med vettigare, mer ansvarsfulla inlägg inom kort.

Barack Obama - räddaren i nöden?

Tittade på Barack Obamas presidentinstallation och kunde inte låta bli att fundera på vad världsekonomin förväntar sig av honom. Har förväntningarna någonsin varit så höga på en enda stackars liten människa? "Synd att Martin Luther King dog, men tur att vi har fått en ny" verkar folk tänka. Kriget i Irak kommer äntligen att få ett slut, Guantanamo bommas igen, finanskrisen blir ett minne blott och växthuseffekten var bara en ond dröm. Listan på inprickade storverk är lång, men knappast tålamodet.

Han har pratat om att chockstarta ekonomin med 800 miljarder dollar. 800 miljarder dollar som ska lånas någonstans ifrån. I sitt installationstal pratade han en hel del om vilka svåra tider det amerikanska folket har framför sig och att folket ska förbereda sig på att borsta av sig dammet och ta nya tag.

Jag tror det viktigaste för den amerikanska ekonomin just nu är hoppet. Den allmänna inställningen till ekonomin blir en självförverkligande profetia. Om folk tror på en ljus framtid kommer ekonomin automatiskt att stimuleras medan låga förväntningar saktar ner de ekonomiska kugghjulen. I det avseendet är det kanske bättre att ta i för mycket än för lite när det gäller storleken på paketet. Ett halvdant försök skulle betyda ett säkert misslyckande medan ett super sized stimulanspaket kanske har en chans att lyckas. Oberoende hur lyckat och stimulerande det skulle bli är det ändå skattebetalarna som får stå för notan. Så man får bara hoppas att när hjulen väl har börjat snurra så pass hårt och folk inser det, att ekonomin fortsätter snurra vidare av sig själv. Om det 800 miljarder dollar stora stimulanspaketet blir en flopp lär nog Obama rusa förbi Bush på listan över USA:s impopuläraste presidenter.

Än så länge hejar jag hoppfullt med i slagropen "YES WE CAN!", håller tummarna och hoppas att åtminstone amerikanerna känner att Barack Obama är räddaren i nöden.

Hur blir år 2009 ekonomiskt?

Ett nytt år för alltid med sig tillbakablickar och sammanfattningar av det gångna året och gissningar på hur det nya året ska bli. Många tidningar rapporterar om att trots det dystra ekonomiska klimatet kommer du att få mer pengar över under 2009 än tidigare, så länge du har ett jobb förstås. "Ut och konsumera nu bara!" verkar löpsedlarna skrika ut.

Jag försöker hela tiden öka min ekonomiska allmännbildning men skulle inte våga mig på att påstå att jag skulle vara insatt på något sätt. Det finns en massa saker jag absolut inte förstår mig på. En sak jag inte förstår är hur detta att vi ska gå ut och konsumera mera och på så sätt rädda ekonomin från depression går ihop. Det verkar inte Karl Denninger heller som också skriver om att lösa ett problem orsakat av för stora lån med att ta nya lån så här:

"The economic pain inherent in such a process cannot be avoided, it can only be delayed and with each delay the total damage that must be absorbed to restore balance to the economy grows."

Ungefär som att, kraschen blir hårdare ju mer du gasar. Låter ganska logiskt tycker jag. Han lyckades förutspå förra årets ekonomiska händelser skrämmande exakt vilket gör hans gissningar inför 2009 extra intressanta. Det är en dyster lista på händelser och han önskar inget hellre än att han själv skulle ha fel:

"...this is a list I hope proves to be entirely incorrect. Perhaps there really is a Unicorn that craps skittles even though I've yet to find it - this is one round of predictions I'm willing to take a zero score on come December 09."

Enligt Denninger befinner vi oss just nu ungefär halvvägs i det stora husprisraset (i USA) och att många andra priser kommer att följa med. Deflationen står i farstun och trampar. Börsen har inte bottnat ännu och kommer att vara ett minfält även för långtidsinvesterare under 2009. Han tror inte att dollarn kommer att kollapsa. Inte p.g.a. den skulle vara en stark valuta utan för att resten av världens stora valutor ligger ännu pissigare till, speciellt pundet och euron. Så här skriver han om London:

"The City" (London to be precise, Britain generally) will be recognized as getting it "worse than we are" (in America.) This will be the first of many validations of my thesis "we're screwed, they're gang-raped."

Ja, vad ska man tro? Värre än 2008 tror jag att det blir, det måste det. Tror inte den ekonomiska verkligheten nått den stora allmännheten ännu. På börsen försöker folk hela tiden förutspå framtiden, och så länge den rusar upp och ner ser framtiden inte bra ut. Nu i början av året har det varit många positiva skutt på börsen men antagligen kommer de att rättas till snart. När börsen långsamt börjar klättra uppåt kanske ljusare tider och större ekonomisk framtidstro finns att vänta.