torsdag 12 februari 2009

Lån åt de svagaste

Lyssnade här om dagen på ett radioreportage om hur olika kommuner har olika kriterier för att få utkomststöd. I vissa kommuner räknas lån som en inkomst, vilket gör att ifall du tagit lån räknas inte amorteringarna som utgifter. Det här kan naturligtvis ge en väldigt skev bild av din ekonomiska situation. Dumt med oklara regler som gör att folk behandlas olika i olika kommuner. Men det som fick mig att skaka på huvudet, var när en "drabbad" förklarade att hon skulle vilja kunna ta krediter som en vanlig person, men nu inte kan göra det eftersom det skulle betyda att hon blir utan sitt utkomststöd. Andemeningen i reportaget verkade vara att alla ska ha rätt att ta lån, utan att gå miste om sitt utkomststöd.

När har det blivit en mänsklig rättighet att få kredit? Och när har bankerna börjat dela ut krediter åt folk som lever på utkomststöd? Jag förstår att krediter kan vara enda lösningen ifall man verkligen inte har någon inkomst, att det kan se ut som lösningen på ett tillfälligt problem. En kreditkortsskuld och mat i magen är alltid bättre än ihjälsvulten och skuldfri. Men om du har 0 kr och lånar 100kr med 5% ränta betyder det inte att du plötsligt har fått 100kr. Det betyder att du har -105kr och det har inte hjälpt upp dig ur din ekonomiska gyttjepöl, det har bara gjort den djupare.

Liknande inlägg:
På tal om olyckskorpar och glädjehysteri...
Min käre vän Banken
Vad är det som är så svårt med pengar?

2 kommentarer:

Per Penning sa...

Hmm? Låter underligt. Är krediter numera en medborgerlig rättighet?

Finansfilosofen sa...

Tycker också det lät mystiskt. Nu sade de inte explicit att det var en medborgerlig rättighet men det verkade sannerligen som om de ansåg att alla skulle ha rätt till krediter.