lördag 28 februari 2009

Justerade räntan på huslånet

Räntorna hade sjunkit och sjunkit. Jag har gått och funderat på att jag borde ta och se över huslånet och dra nytta av dessa låga räntor men inte fått ändan ur vagnen förrän nu. Vårt lån har legat på 12 månaders euribor med en ränta på 5,61% (justerades i oktober). Så för ett par dagar sedan tog jag tag i saken och ringde banken. Först lät de lite buttra på banken och påpekade att det faktiskt kostar att gå och justera räntan på det där sättet. Frågade vad det kostar och svaret var 2500 kr, så det var tur att de varnade oss för den svidande avgiften. Vi valde att övergå till en mer rörlig ränta som justeras varje månad vilket för närvarande betyder 2,23% och en minskning på mer än 2000 kr per månad för oss. Naturligtvis skulle vi hellre ha fortsatt betala över 2000 kr i månaden extra i ränta ;)

Vi passade på och höja amorteringen med 1500 kr samtidigt så att vi ligger riktigt nära vår smärtgräns. Varje månad vi klarar av den höga amorteringen är ett stort plus. Ser det som en enorm investering inför eventuellt skrala tider framöver. Genom att betala av så mycket som möjligt skapar vi en större marginal åt oss själva om vi senare skulle bli tvungna att sänka amorteringstakten. Blev riktigt glad efter samtalet med banken. Gick som på moln. Känns lite som om vi vunnit på lotto faktiskt.


Liknande inlägg:
Min käre vän banken

torsdag 26 februari 2009

Hur sparar man till sina barn?

Vilket är det vettigaste sättet att introducera pengar för ett barn? Som veckopeng? Som lön för att t.ex. plocka ur diskmaskinen eller bära ut skräpet? Eller börjar man med att förklara grunderna i fondsparande?

Vår äldsta dotter är sex år gammal och pengar för henne är runda metallbitar att stoppa ner i en spargris, en orsak till att hon inte får alla 30 julklappar hon önskade sig och något hon en gång använde för att själv köpa en leksaks pudel i en väska från en leksaksaffär. Hon får ingen veckopengar eller andra regelbundna inkomster.

Men hur göra man egentligen? Hur gammal var jag då jag började få veckopeng? Alla Buffetska ungar och Gatesavkommor har säkert lärt sig att köpa ärter för sin första veckopeng. Sedan sår de sina ärter, vattnar och gödlslar, skördar och säljer hälften av skörden för 1$ per ärtskidan. Andra hälften av skörden torkar de små glinen i sina nattduksbordslådor och planterar nästa sommar. Vid tio års ålder äger de ett ärtimperium. Jag gjorde inte så. Jag köpte godis. Men det är alltid så där de framgångsrika entreprenörerna beskriver sin första veckopeng. Kanske det mest ansvarsfulla skulle vara att betala ut veckopeng i ärter.

onsdag 25 februari 2009

Jaha, då börjas det

Den undre pensionsåldern ska lyftas från 63 till 65 år. "Kan du inte jobba lite längre?" "Måste du nu absolut trilskas med att ta pension? Vem vill mata duvor hela dagarna? Duvor är överskattade. Nej, skit i det där, jobba istället". Hu!

Nej, pensionen är något jag tror vi måste räkna bort och se som en positiv överraskning om den mot all förmodan fortfarande betalas ut då du och jag jobbat klart. Den kanske hunnit sänkas så pass mycket när det är dags för oss att gå i pension att den döps om till veckopeng i stället. Dessutom ska det nu jobbas hårt för att unga ska slussas in på arbetsmarknaden tidigare och undvika mellanår i studierna.

Liknande inlägg:
Pension - en myt

tisdag 24 februari 2009

En förlovning i tiden

Ingen har väl undgått att kronprinsessan Victoria och Daniel förlovat sig idag. Och hur valde då denna traditionstyngda familj att eklatera förlovningen. Jo, genom en video på youtube. Fräscht tycker jag. Kungen står vid sitt motto "För Sverige i tiden". Om inte annat, så är det ett särdeles sött litet stimulanspaket åtminstone tyckte jag. Kanske det är därför de väljer att skjuta fram bröllopet till 2010, för att fler turister ska hinna besöka Stockholm före bröllopet.

Betrakta denna mening som en lång och tråkig åsnebrygga från den kungliga förlovningsvideon till webb-TV. Är det bara jag eller är det så att folk nu för tiden vill kunna se sin TV serie just precis nu när de bestämt sig för det istället för att vänta en hel vecka på nästa avsnitt? Många har också slängt ut sin TV apparat och övergått till att se på TV på nätet. Hur kommer framtidens TV underhållning att se ut? Kommer TV industrin som vi känner den att dö ut?

Kanske det är mer än kungliga förlovningsvideon som går raka vägen till webben i framtiden.

söndag 22 februari 2009

Att misslyckas (del 6/6)

"Men tänk om jag misslyckas" tänker du. Vem är så dumdristig att de lyfter fram sin innersta dröm för att sedan stå där med rumpan bar när allt slutar i ett fiasko? Det är faktiskt inte så många. Och det är ditt trumfkort. Orsaken till att de flesta inte lyckas är för att de är så rädda för att misslyckas att de aldrig ens gör ett försök.

Det är klart att du kommer att misslyckas. Du kommer att misslyckas med en massa saker. Sedan kommer du att stiga upp, borsta av dig och försöka igen. Och till sist kommer du att lyckas. Alla riktigt framgångsrika människor har en massa misslyckanden bakom sig, annars skulle de inte vara där de är i dag. Det låter som en klyscha - det mesta av de saker jag skrivit i den här målsättningsserien är en lång harang av kyschor haha - men de har blivit klyschor av en orsak, de är så allmängiltiga och så sanna: Den stora skillnaden mellan vinnare och förlorare är hur de hanterar sina nederlag. Förloraren ger upp, medan vinnaren lär sig av sitt misstag och försöker på nytt.

Chansen att vinna på lotto är minimal, men ifall du aldrig spelar kan jag garantera att du aldrig kommer att vinna. (Vilket inte betyder att jag tycker du ska börja spela på lotto. Nej, det finns så många andra sätt att tjäna pengar på där chanserna är mycket, mycket större.) Om du är beredd att satsa stort och misslyckas kör du plötsligt i en alldeles egen fil. Det är som om bussfilen plötsligt öppnade för dig mitt i rusningstrafiken. Alla andra segar fram i de evighetslånga köerna av rädsla för att misslyckas medan du kan seglar fram. Det är klart att vägen stoppas av en buss ibland, men du kommer definitivt fram snabbare än alla andra.

Våga riskera. Berätta åt folk om dina mål. Det gör det svårare för dig att backa om motivationen sviker. Ställ dig frågan: Vad skulle du försöka göra ifall du visste att du inte kunde misslyckas? Gör det!


Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)

lördag 21 februari 2009

Varför förlorar folk pengar på aktier?

Som ekonomiintresserad är det lätt att börja använda det faktum, att om man ser bakåt i tiden har börsen i medeltal stigit med över 11% per år, som ett mantra i dessa finanskristider. Det betyder ju hoppeligen att bara jag rider ut denna storm kommer den genomsnittliga årliga ökningen på min portfölj också att ligga på minst 11%. För det hör man ju hela tiden om... folk som överträffar index. Hur svårt kan det vara? Det är klart jag kommer att göra det. Eller så inte.

Dalbar är en researchfirma som gör undersökningar för proffessionella investerare om investeringsbeteende. Dalbar har gjort flera undersökningar som visar hur investerare i medeltal får ett sämre resultat än det de investerar i. Under tiden 1988-2007 hade den genomsnittliga aktien ökat med 11,81% medan den genomsnittliga investeraren hade ökat sin portfölj med endast 4,48%. Hur kan detta vara möjligt?

Problemet för de allra flesta är att de köper dyrt och säljer billigt. Det har gång på gång i Dalbars undersökningar visat sig att folk skulle köpa en aktie/fond och sitta på den i 20 år skulle de ha tjänat mer pengar än om de hade hoppat omkring mellan aktier/fonder i jakten på det stora klippet. Men naturligtvis sitter inte alla stilla och väntar. De vill göra smarta klipp. Alla vill vara med ifall några människor tjänat stora pengar på någon aktie. Därför flödar stora penningsummor in just då aktien toppar. När det går dåligt säljer folk i massor och går ur affären med ett minusresultat. De som sitter stilla i båten kommer att överträffa de som jagar det stora klippet. Det alltså ditt investeringsbeteende som gör skillnaden, inte att du hittar en superinvestering.

Behavior Gap skriver om vikten av att vara en bra investerare istället för att göra bra investeringar och illustrerar detta med en bild:


Ett exempel på det här är historien om Quincy och Caroline som båda startade med 10 000 $ var och 20 år senare hade 21 422 $ respektive 94 555 $.

Sitter ibland och funderar om jag borde vara mer aktiv. Tänk om jag hade sålt allt i januari 2008 och köpt tillbaks det ett år senare. Men det är förstås precis det som är pudelns kärna här, att det är lätt att vara efterklok. Så länge det inte finns tidsmaskiner är det kanske klokast att blunda och hålla för öronen under ekonominyheterna för att undvika att dras med i masspsykosen och göra samma fel som alla andra.


Liknande inlägg:
Köpa billigt och sälja dyrt
Investeringsklockan

Visualisera dina mål (del 5/6)

Här gäller samma sak som när du definierar ditt mål. Undvik det negativa och fokusera på det positiva. Fantisera om segerns sötma istället för att oroa dig för nederlagets straff. Hur gör man då? Ja, t.ex. så här:


  1. Lägg dig bekvämt.
  2. Slappna av. Det här brukar ta ett par minuter men går snabbare, ju mer du övar på att slappna av. Gå igenom hela din kropp, del för del. Du kan spänna en muskel i gången för att känna var den finns och sedan låter du den slappna av. Jag brukar börja med tårna, vandra upp längs med benen, över kroppen, fingrarna upp till axlarna, ansiktet och hårfästet. Till sist koncentrerar jag mig på punkten i pannan som bildas om du ritar upp en liksidig triangel med dina ögon som de två nedre hörnpunkterna. Om du koncentrerar dig på den punkten kommer dina ögon i samma position som då du är riktigt avslappnad och sover, vilket gör det lättare att vara riktigt avslappnad.
  3. Visualisera. Se framför dig hur du redan uppnått ditt mål. Tänk i bilder. Se framför dig hur du ser ut, hur omgivningen ser ut. I tanken har du redan uppnått ditt mål.
  4. Återvänd sakta till verkligheten. Sträck på armar och ben.
Ett till sätt:


  • Upprepa ofta och högt ditt mål för dig själv.
  • Skriv ner det och placera det på en plats där du kan läsa det ofta.
  • Låt det bli en nonsensramsa som du upprepar i t.ex. bilen, duschen, på promenad med hunden och innan du somnar om kvällarna.
  • Genom att både säga det högt, skriva det och läsa det aktiverar du flera sinnen och nöter på så sätt lättare in det i ditt undermedvetna.
Hur många gånger måste man göra det här då? Ju fler, desto bättre. För att få hjärnan att tro på något är det upprepning som gäller. Du måste nöta in målen. Då jag har varit riktigt ihärdig har jag fått imponerande resultat redan efter ett par dagar. Genom upprepning rotar sig målet i ditt undermedvetna. När det väl sitter där blir det en del av ditt jag. Vi ställs konstant inför val. "Vilken tröja ska jag använda idag?" "Vilken plats ska jag välja i bussen?" Ska jag prata med den där personen eller inte?" När din dröm har förvandlats till ett mål och blivit en etablerad del i din självbild kommer du i alla dina små val, undermedvetet välja det som för dig ett litet steg närmare målet. Kanske låter som hokus pokus för en del, men den här sortens självsuggestion har producerat tydliga resultat för t.ex. toppidrottare.

Boken Minsta Motståndets Väg av Robert Fritz handlar om hur vi människor alltid, precis som en flod, väljer rutten med minst motstånd. Hjärnan ser ingen skillnad på utförd och tänkt handling. Om du tänker något tillräckligt många gånger uppfattar hjärnan det som om det är så det är nu, din tanke har blivit verklighet. Om du t.ex. visualiserar dig själv som vältränad tillräckligt många gånger kommer hjärnan att omarbeta din självbild tills den är vältränad. Det här gör att du börjar göra val och fatta beslut från utgångspunkten att du ÄR vältränad. Om du lever som om du vore vältränad, kommer du oundvikligen att bli det också. Det finns ingen annan utväg för dig. Du föjler minsta motståndets väg mot det mål du byggt upp i huvudet. Det här är också orsaken till att både djur och människor kan bli skengravida. De är så tvärsäkra på att de är gravida att hjärnan tror på det och börjar producera fysiska graviditessymptom. Surfa in på vilket graviditetsforum som helst där kvinnor har kämpat med att bli gravida under en lång tid och du kan läsa om utebliven mens, ömmande bröst och viktuppgång.

Genom minsta motståndets väg kommer du sakta men säkert att börja intressera dig för de böcker, människor, situationer, kostvanor, bloggar, diskussionsforum, arbetsplatser, länder m.m. som leder dig närmare ditt mål. När en chans dyker upp, kommer du att vara förberedd och kan därför utnyttja den på bästa möjliga sätt.

När du ställer upp ditt mål kan det verka som om det skulle krävas en hiskeligt massa jobb för att uppnå det. Då det väl är en cementerad bild av din framtid kommer du automatiskt att välja den smidigaste vägen dit. Visst kan det kräva mycket jobb. Men tänk på allt jobb du just nu lägger ner på en massa saker som inte tar dig en millimeter närmare ditt mål.

Alternativet att ge upp drömmen finns inte eftersom den ÄR din framtid. Ifall du har barn kan du inte bara en dag välja att "Nej, nu orkar jag inte sköta dem mera. Det har varit kul så här långt, men nu lämnar jag tillbaks dem till BB". Det alternativet finns inte. Så länge du spelar säkert och tänker att "Den där drömmen skulle vara trevlig att uppfylla, men händer det så händer det" kommer alltid andra saker att dyka upp istället. Då du visualiserat din dröm tillräckligt mycket blir den en del av ditt liv.

Vi sysslar alla med självsuggestion så gott som hela tiden. Alla små tankar och fraser du upprepar för dig själv, t.ex. "Jag är lat", "Jag är dålig på att komma i tid" och "Jag är en gottegris" är sjävsuggestioner. De blir självuppfyllande profetior då du upprepat dem tillräckligt många gånger. Se till att ta kontroll över din tankevärld och styr den mot ett mål du verkligen VILL uppnå.


Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Att misslyckas (del 6/6)

fredag 20 februari 2009

Hur uppstår inflation?

Med hjälp av Annika, Pelle, Anders och några spadar kan du få rätsida på några långa ord med många bokstäver som snurrar i ekonomisfären. Sloped Curve har skrivit en enkel förklaring på vad kreditexpansion, penningmängd och inflation är.

Liknande inlägg:
Lilla ekonomi parlören

Delmål (del 4/6)

Om ditt mål är stort... och det är det ju ;) Ska du dela upp det i mer hanterbara delmål. Du vet hur det är då du ska skriva en rapport, läsa på prov eller ringa det där obekväma samtalet, det finns så många andra saker du upptäcker att borde göras innan. Ju länge du skjuter fram det oundvikliga, desto tyngre hänger det över dig. En ofärdig uppgift suger energi ur dig, medan en slutförd uppgift ger dig energi. Om du ställer upp ett stort mål och långa tider går medan du inte verkar dig närma dig målet överhuvudtaget kommer det att börja suga energi ur dig. Om du delar upp det i lagom stora delmål verkar det hela mycket överkomligare och du samlar på dig en massa energi genast du har nått ett delmål. Dessutom blir det tydligare att du närmar dig ditt stora mål om du hela tiden passerar delmål.

Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)
Att misslyckas (del 6/6)

Sätt en deadline (del 3/6)

Råkade visst radera detta inlägg i misstag så jag skriver om det.

När du väl har definierat ditt mål och sett till att det är tillräckligt stort är det dags att sätta in tidsramar för när du vill ha uppnått det. Här gäller samma strategi som i förra inlägget, överdriv å det grövsta. Inte så att du ger en generös deadline, utan tvärt om ska du snåla med tiden. Sätt osannolikt snäva deadlines. Varför? Jo, därför att om deadlinen ligger nära i tiden blir du tvungen att ta första steget mot ditt mål redan idag. Då kommer du att dra nytta av den energikick du fått av dina barockt uppställda mål. Om du lägger målsnöret för långt in i framtiden kan du alltid skjuta upp nästa steg tills i morgon och då ökar risken för att hela projektet rinner ut i sanden. Eller som Diana Scharf Hunt sagt före mig:

onsdag 18 februari 2009

Investeringsklockan fortsätter

Per Penning tar investeringsklockan, som jag skrev om i ett tidigare inlägg, med en nypa salt men tipsar om en till artikel om den i Dagens PS.

En kommentar till artikeln låter så här:

Det som klockan inte vet och, 99%av alla analytiker inte vet, är att detta har gällt tidigare men att detta som pågår just nu är en unik fas i utvecklingen. På EWT-språk talar man om en stor femma, och det betyder att denna fas skall korrigera faser som sträcker sig ca 100 år tillbaka i tiden. Därför gäller inte dessa modeller. Men det kan naturligtvis inte dessa tolkare förstå eftersom det inte förekommit i modern tid att så stora faser skall korrigeras. Vi är ca halvvägs i nedgångarna.

Kusligt. Om det är sant är alla vi som gärna fyller på våra aktieportföljer i dessa tider loosers, om inte gör vi tidernas klipp. Tiden får utvisa.

Liknande inlägg:
Investeringsklockan

tisdag 17 februari 2009

Överdriv (del 2/6)

Ta i ordentligt när du gör upp dina mål. Ett stort, till synes ouppnåeligt mål kittlar mer i magen när du fantiserar om att förverkliga det, än ett som du är ganska säker på att du kommer att klara av. Därför får du mer energi av att lägga upp ett stort mål. Att lägga upp ett osannolikt mål och bestämma sig för att förverkliga det är som att bli hög. Det här ger en enorm kraft att nå målet. Jag vågar påstå att det p.g.a. denna rush, är en mycket större sannolikhet att du uppnår ett gigantiskt mål än ett mediokert mål.

Testa:
  1. Tänk på ett gigantiskt, väldefinierat mål.
  2. Ta ditt mål gånger 10. Om du t.ex. vill tjäna 100 000kr/mån blir det 1 000 000kr/mån. Om du vill anmäla dig till en danskurs, betyder det att du ska vinna Let's Dance istället.
  3. Föreställ dig hur det skulle vara att ha nått det uppförstorade målet.
  4. Hur känns det? Kittlar det?


Liknande inlägg:
Definiera dina mål (del 1/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)

Målmedvetenhet

Definiera dina mål (del 1/6)

Nu blev jag så taggad på det här med målsättningar att jag skriver en sexdelad serie om det. Frångår min princip att hålla alla inlägg knutna till ekonomi, men det här är så starkt bundet till min dröm om ett liv som ekonomiskt oberoende att jag tycker det passar in trots att det trampar i blåbärsriset bredvid ekonomistigen jag trampat upp. Första delen handlar om vad du ska tänka på när du definierar dina mål.

När du gör upp mål är det viktigt att du formulerar dem rätt. Lika viktigt som att du sätter upp mål för dig själv är det att du vet när du har uppnått dem. Av ett uppfyllt mål får du kraft att lägg upp nya, större mål. Vad är det som gör att du misslyckas med att uppnå dina mål då? Mycket kan gå fel. Det första felet är att formulera målen fel.

Exempel på dåliga målformuleringar:
  • Jag ska bli rik
  • Jag ska inte misslyckas på provet
  • Jag ska bli bättre på att dansa
  • Jag ska vara självsäker då jag håller föredraget
Målet "Jag ska bli rik" och "Jag ska bli bättre på att dansa" är ouppnåeliga mål eftersom rik och bättre är relativt. Det går alltid att vara rikare och bättre. Gör målet mätbart. Ett bättre mål kunde vara "Jag ska ha 1 miljon kronor på mitt bankkonto", "Jag ska äga ett hus värt minst XXX kr och vara helt skuldfri", "Jag ska bli antagen till balettakademin" eller "Jag ska kunna gå ner i split".

Undvik negationer
. Vår hjärna lyckas ofta tappa bort orden inte, utan och ingen. Vilket gör att målet "Jag ska inte misslyckas på provet" lätt förvandlas till "Jag ska misslyckas på provet". Vi är oftast omedvetna om att negationerna trillar bort, men undermedvetet etsar sig de felaktiga målsättningarna fast. Ett bättre mål kunde vara "Jag ska få alla rätt på provet".

Orsaken till att målet "Jag ska vara självsäker då jag håller föredraget" antagligen inte funkar, är att självsäkerhet är relativt, svårmätbart. Om du vill framstå på ett visst sätt i en situation är det bra att du definierar ditt beteende så detaljerat som möjligt. Om det är en situation där du brukar vara nervös kunde det låta t.ex. så här: Mina händer kommer att hållas stilla. Min andning kommer att vara lugn. Jag kommer att vara avslappnad i axlarna. Om din kropp beter sig som om du skulle vara självsäker kommer du att bli självsäker.


Liknande inlägg:
Överdriv (del 2/6)
Sätt en deadline (del 3/6)
Delmål (del 4/6)
Visualisera dina mål (del 5/6)
Att misslyckas (del 6/6)
Målmedvetenhet
Driv

Framtidsjobbet

Hur håller synen på arbete att förändras? Vad är det vi i Generation Y värdesätter? I Hufvudstadsbladets veckobilaga Volt, lördagen den 17 januari 2009 skrivs det så här:

Synen på arbete kommer att ändras radikalt. Via jobbet ska arbetstagaren kunna signalera sin identitet och sin livsstil i högre grad än nu, och för arbetsgivaren gäller det att satsa på personalens trivsel och hälsa. De företag som kan erbjuda de bästa förhållandena kniper den bästa arbetskraften.
Markus Keränen berättar om en omfattande undersökning bland 10 000 unga som var i slutet av sina studier om kriterierna för att välja arbetsplats.
- Det viktigaste för de unga är ett meningsfullt arbete, att företaget står för samma värden som man själv och att arbetsplatsen är trivsam och flexibel. Så kallade mjuka värden har alltså blivit hårda. Men titta på dagens jobbannonser där det räknas upp lön, möjlighet att avancera och arbeta utomlands – det är faktorer som inte längre prioriteras så högt. På samma sätt tror jag att språkanvändningen kommer att ändra. Nu talar vi hela tiden om marknad och konkurrens och pengar men småningom börjar vi mäta värden också i annat än euro.
Futuristen Hiltunen fyller på med mer samvete.
- Nu är varumärken som inte gör vinst på frammarsch. Till exempel belgiska mobilföretaget Ello skänker hela sin vinst till välgörande ändamål, likaså kosmetikamärket Causmetics. Det här kunde allt fler företag se som en möjlighet.
- Överlag krävs det modiga piloter inom företagsvärlden som skulle gå i bräschen för nya sätt att organisera jobbet och kartlägga situationen, säger professor Heinonen. Företagen måste bry sig om både hur människa och miljö mår – på riktigt och holistiskt.

Liknande inlägg:
Generationen som vill ha allt
Är vi en bortskämd generation?

måndag 16 februari 2009

Målmedvetenhet

Ibland blir jag så sjukt målmedveten att det gör ont. Min ambitionsnivå ligger på "jag ska bli först i världen" nivån. När jag är inne i sådana perioder (låter manisk då jag beskriver det så där haha) kan jag bli så frustrerad på människor omkring mig som inte vågar se längre än näsan är lång. "Vad har du för ambitioner?" "Vart vill du?" har jag lust att fråga alla jag möter. Kanske borde sänka kraven på min omgivning ibland. Min man är likadan när det kommer till ambitionsnivån och tur är väl det. Skrev tidigare om driv. Det är just det, det är frågan om. Ett otroligt driv som kickar in.

Januari 2000 tyckte jag att det skulle vara på tiden att jag började röra på mig mera. "Jag ska springa maraton!" tänkte jag då. Jag hade aldrig sprungit längre än 5 km i sträck innan det. Fem månader senare sprang jag Stockholm Maraton. Ofta tar jag i lite för mycket, och i det här fallet betydde det att jag undvek all alkohol och all onyttig mat under den här tiden. Hela min diet fick sig en extreme makeover, jag åt med två timmars mellanrum och följde tallriksmodellen slaviskt.

Tror min målsättningsstörning uppkom någon gång i yngre tonåren då jag med mitt stackars oförstörda sinne kom över en bok om positivt tänkande. I den åldern är allt så svartvitt och denna bok blev som en bibel för mig. Jag testade självsuggestionens kraft på allt och alla i min omgivning. Jag var t.ex. ingen höjdare på gymnastik i skolan så jag tänkte att det kunde vara ett utmärkt område att testa det på. Minns hur alla vi flickor stod i en lång kö vid längdhoppsgropen. Flickan framför mig sa "nä, det här är jag inte alls bra på. Det kommer att bli övertramp för mig. Jag är jättedålig på längd." När det var hennes tur trampade hon över så det dundrade om det. Hon försökte inte ens. Jag hade stått i kön och peppat mig själv och visualiserat hur jag skulle hoppa väldigt långt. Minns att jag t.o.m. hade visualiserat en viss längd som låg långt bort om min förmåga. Jag tog sats och hoppade... nästan lika långt som jag visualiserat. Jag hade till min glada överraskning längdmässigt placerat mig bland friidrottarna i klassen. Inför nästa hopp peppade jag mig igen. Flickan framför mig gjorde ett hopp på ca. 50 cm och jag lyckades förbättra mitt tidigare resultat och nådde min visualiserade längd. Den här upplevelsen gjorde mig så förbluffad att jag alltid använt mig av självsuggestion om jag står inför en stor uppgift.

En annan gång var jag otroligt nervös inför ett föredrag vi alla skulle hålla ensamma inför klassen. Ett par dagar innan föredraget såg jag till att slappna av och visualisera mig själv alldeles avslappnad och självsäker framför klassen. När dagen kom då föredraget skulle hållas var jag väldigt nervös. Minns att jag satt på lektionen och väntade på min tur. Händerna skakade så att pappret prasslade. Alla som tvingades upp framför klassen såg ut att genomlida tortyr. Jag såg ner på mina händer och konstaterade att det här med visualisering kanske inte var en sån självklar framgång i alla fall. Det blev min tur. Jag tog mitt papper och försökte hålla det mot kroppen så att det inte skulle prassla medan jag gick från min plats fram till katedern. Då hände det. Plötsligt när jag kom till min plats framför klassen, den plats jag hade sett i mina självsuggestioner rann all nervositet av mig. Jag kände mig lugn och självsäker, precis som jag hade visualiserat och kunde njuta av att stå där och hålla mitt föredrag. Insåg sedan att orsaken till att jag hade varit så nervös då jag väntade på min tur var naturligtvis att jag inte hade visualiserat mig själv som lugn och trygg i den situationen.

Summa sumarum tror jag starkt på målsättning och visualisering. Det är något jag använder mer eller mindre varje dag och jag tror alla skulle kunna förbättra sin situation avsevärt om de bara tog sig tid för lite självsuggestion.

Liknande inlägg:
Driv
Hurudana människor vill du jobba med
Definiera dina mål (del 1)
Är vi en bortskämd generation?

söndag 15 februari 2009

Investeringsklockan

Hur ska du veta när det är dags att köpa och när det är dags att sälja? Du kanske heter Warren Buffett och i så fall är det inga problem. Då kan du sluta läsa nu. Men ifall du heter Johanna, Petter eller Markus kanske du är intresserad av investeringsklockan. Voilá!


Så ser den ut. Fick nys om klockan via Sparsamt leverne som även luskat fram en intressant artikel om aktiesparande där klockan nämns.

Klockan har 70 år på nacken och lanserades för första gången 1937 i den brittiska tidningen Evening Standard. Många proffessionella aktörer på den finansiella marknaden använder sig av klockan för att analysera det eknomiska läget och i researcharbetet inför artikeln, verkar alla inte varit lika villiga att dela med sig:

Men några av de professionella förvaltarna tycks inte vilja dela med sig av sina kunskaper, för i några av de uppdateringar jag får mig till hands förekommer friskrivningar som till exempel: ”Detta material är till för professionella placerare och inte avsett för privata placerare.”

Tydligen någon som blivit lite butter över att inte få ha alla leksaker för sig själv. Vad är klockan nu då? Finansmamman (som för övrigt är en av de skickliga småsparare som lyckats med konststycket att spara och investera sina pengar så väl att hon nu kan leva på avkastningen och inte behöver jobba) skrev om investeringsklockan i det här inlägget. Då hon skrev inlägget, 28.1.2009 så gissade hon att vi befinner oss ungefär vid klockan sex. Med de enorma räntesänkningarna undrar jag om vi inte börjar närma oss 7 snart. Klockan 8 infaller den 4-6 månader långa börsbotten. Eftersom börsen förutser konjunkturen och därför ligger steget före kommer konjunkturbottnen att infalla niotiden. Primetime på TV sammanfaller med bästa aktietillväxten, vid klockan 9-12. Sedan 1973 har ökningen rört sig om ett medeltal på 19,9% den här tiden. Sämsta aktietiden infaller klockan 3-6. Artikeln är utgiven 1.11.2008 och ställer klockan på 6. De avslutande orden lyder:

När den slår 7, och när någon större och viktig centralbank börjar sänka styrräntan, kan det vara dags för en försiktig ompositionering av portföljen från defensiv till fler aktier.

Liknande inlägg:
Köpa billigt och sälja dyrt

lördag 14 februari 2009

The milliondollar idea

Kom på världens bästa idé idag. Detta var dagen D. Jag var redo att stiga in i entreprenörsgemenskapen. Min idé var en garanterad succé.

Jag kom på att jag skulle hitta någon ivrig programmerare att slå ihop mig med. Sedan skulle vi skapa ett smart program eller eventuellt en webbplats för brainstorming. Det skulle vara ett redskap för att öka idéflödet på arbetsplatser runt om i vår värld. Tänkte att ett passande namn kunde vara Chain Reaction. Googla de det och upptäckte snabbt att .com namnet var upptaget av ett cykelföretag. Sedan slog det mig! Det skulle naturligtvis heta Brainreaction! Googlade det. Var tydligen lite för långsam i vändningarna. Återgick jag till att vika tvätt. Återkommer med ny, banbrytande idé någon annan gång.

Vem pratar om pengar?

Anonym eller inte? Det är frågan då man startar en blogg. Jag har valt en rätt så anonym linje p.g.a. temat pengar. Jag tycker det är intressant och diskuterar det gärna, men t.ex. på jobbet är jag inte så öppen med det. Inte så att jag mörkar, men så att jag inte tar upp ämnet desto mer.

Varför ska det vara så tabu med pengar? Det är något vi alla behöver, men ingen vill erkänna att de vill ha. Eller jo, visst kan man erkänna att det skulle vara kul att vinna på lotto. Men annars är det bäst att rynka på näsan åt ekonomiska utsvävningar som tyder på att du är stadd vid stadig kassa. Kanske de som studerat ekonomi och jobbar inom den branschen inte är lika anonyma. Kanske de sitter kring en öl och diskuterar hur mycket deras portföljer ökat i värde? Vad vet jag.

fredag 13 februari 2009

Vad är stimulanspaket?

Skrev tidigare att jag inte riktigt har kläm på det här med stimulanspaket. Bloggen The Big Picture ger här en enkel förklaring på hela stimulansrumban:

Sometime this year, taxpayers will receive an Economic Stimulus Payment. This is a very exciting new program that I will explain using the Q and A format:

Q. What is an Economic Stimulus Payment?
A. It is money that the federal government will send to taxpayers.

Q. Where will the government get this money?
A. From taxpayers.

Q. So the government is giving me back my own money?
A. No, they are borrowing it from China. Your children are expected to repay the Chinese.

Q. What is the purpose of this payment?
A. The plan is that you will use the money to purchase a high-definition TV set, thus stimulating the economy.

Q. But isn’t that stimulating the economy of China ?
A. Shut up.

Ja, det var något sådant där jag hade tänkt mig. Men blev förbryllad av att så många kloka människor verkar heja på stimulanspaketen ändå.

Liknande inlägg:
Stimulanspaketens vara eller icke vara
Barack Obama - räddaren i nöden?

torsdag 12 februari 2009

Lån åt de svagaste

Lyssnade här om dagen på ett radioreportage om hur olika kommuner har olika kriterier för att få utkomststöd. I vissa kommuner räknas lån som en inkomst, vilket gör att ifall du tagit lån räknas inte amorteringarna som utgifter. Det här kan naturligtvis ge en väldigt skev bild av din ekonomiska situation. Dumt med oklara regler som gör att folk behandlas olika i olika kommuner. Men det som fick mig att skaka på huvudet, var när en "drabbad" förklarade att hon skulle vilja kunna ta krediter som en vanlig person, men nu inte kan göra det eftersom det skulle betyda att hon blir utan sitt utkomststöd. Andemeningen i reportaget verkade vara att alla ska ha rätt att ta lån, utan att gå miste om sitt utkomststöd.

När har det blivit en mänsklig rättighet att få kredit? Och när har bankerna börjat dela ut krediter åt folk som lever på utkomststöd? Jag förstår att krediter kan vara enda lösningen ifall man verkligen inte har någon inkomst, att det kan se ut som lösningen på ett tillfälligt problem. En kreditkortsskuld och mat i magen är alltid bättre än ihjälsvulten och skuldfri. Men om du har 0 kr och lånar 100kr med 5% ränta betyder det inte att du plötsligt har fått 100kr. Det betyder att du har -105kr och det har inte hjälpt upp dig ur din ekonomiska gyttjepöl, det har bara gjort den djupare.

Liknande inlägg:
På tal om olyckskorpar och glädjehysteri...
Min käre vän Banken
Vad är det som är så svårt med pengar?

tisdag 10 februari 2009

Hur mycket pengar sparar du per år?

Så var min första fråga här på sidan avklarad. Jag ställde er frågan hur mycket ni sparar per år. Antalet svar var hisnande 40 st, så resultatet är antagligen jämförbart med statistikcentralens resultat.

Frågan var Hur mycket pengar sparar du per år? Den största överraskningen var att hela 14 st (35%) svarade att de sparar över 50000kr per år. Att sådan människor varit inne och svängt på min blogg gör mig knäsvag, och att ni ödslat ett musklick på min undersökning får mig att rodna. Bra så långt. Applåder till de sparsammaste. Kanske jag borde upprepa frågan nästa år så att jag själv får klicka i det alternativet.

Sedan följde en grå massa av medelmåttiga sparare, mig själv inberäknad, som sitter och drömmer om att öka sitt sparande. Till sist kom slarvpottorna som inte sparar alls, 6 st (15%). Smisk ska det va'!

måndag 9 februari 2009

Den nya ekonomin - Eko och Piratebay?

Jag tror att ekotrenden står för den framtida ekonomin. Tänk vad många besnsinslukande bilar som ska ersättas med med miljövänligare transportalternativ. Oljepannor ska bytas ut. Våra matvanor ska omvändas eftersom mycket av maten vi äter har producerats på ett oekologiskt sätt. Det finns stora utrymmen för nya produkter.

Ett annat område där förändringens tid härjar är naturligtvis informationshantering. Internet har gjort stora framsteg, nu det gäller bara för resten av världen att följa med. Musik-, film- och bokutgivningsindustrin m.fl. står inför en stor omställning. Kanske ingen revolutionerande upptäckt att eko och webben är framtidssatsningar. Men nu undrar jag när dessa två trender slås ihop så vi får se närproducerade morötter marknadsföras på Piratebay?

Liknande inlägg:
"Kill your darlings"
Släpp fram den nya generationen
Conspiracy of the Rich

söndag 8 februari 2009

Ekonomisk istid att vänta?

När är börjar vårtecknen dyka upp i denna ekonomiska midvinter? Kan Obamas över 800 miljarder dollar stora stimulanspaket månne vara en liten tussilago mitt bland snödrivorna? Enligt en pågående, helt ovetenskaplig undersökning på Hur jag blev rik tror majoriteten att den svenska börsen kommer att sluta på en blygsam ökning under 2009. Varje vår dyker det upp ett par riktigt varma dagar då folk verkar förlora allt klädvett och stiger utanför ytterdörren klädda i korta kjolar och t-skjortor, övertygade om att sommarvärmen för en gångs skull anlänt redan i april. Och varje år slutar det i vågrätt läge med en hög näsdukar, filmen "Dumb and Dumber" och varm saft på en armlängds avstånd. Samma sak kommer antagligen att hända någon gång under sommaren 2009 eller framåt våren 2010 på börsen också. En riktig Fader Frost är dock nobelpristagaren i ekonomi, Paul Krugman.

Kauppalehti skriver om hur Krugman kritiserar Obamas över 800 miljarder stora stimulanspaket.
- Statens underskott växer till 2500 miljarder dollar. Stimulanspaketet täcker inte det: det är en förbättring, men ingen lösning på problemet, säger Krugman.
Han föreslog tidigare i veckan att Obama skulle förstatliga alla de amerikanska banker som är i behov av räddningsaktioner.

Är vi på väg i nästa istid eller lurar krokusar och snödroppar under snötäcket? Jag håller långkalsongerna på ännu, men börjar samtidigt välja fröpåsar. Nu gäller det bara att hitta rätt tidpunkt at börja förså.

lördag 7 februari 2009

Ekonomiska "miniräknare"

Christian Davén som driver bloggen entreprenörd har startat Räkna.net där du kan räkna ut avkastningen på dina fonder och aktier, göra en bolånekalkyl, kolla hur ekonomiskt oberoende du är och andra användbara saker. Jag skulle tydligen vara 5,8% ekonomiskt oberoende utan vårt huslån.

torsdag 5 februari 2009

Conspiracy of the Rich

Tänk dig att du skulle vilja ge ut en bok som toppar bestsellerlistorna men att du lider av skrivkramp och egentligen inte har så mycket tid att lägga på skrivandet. Finns det något sätt du kunde få någon annan att skriva boken åt dig gratis? Är det möjligt? Jo!

Speciellt ifall du heter Robert Kiyosaki. Han är författaren bakom imperiet Rich Dad Poor Dad. Nu ger han sig i kast med nästa stora bokprojekt Conspiracy of the Rich: The 8 new rules of money. Den här boken ges ut gratis på nätet. Utkast till ett kapitel läggs ut på nätet och så får folk läsa och kommentera. En del av kommentarerna kommer att användas i boken så om du någonsin drömt om att skriva en ekonomibok har du chansen nu. Lämna en kommentar på Kiyosakis boksida.

Otroligt smart och helt rätt i tiden. Musikindustrin och filmindustrin kämpar med fildelarna medan Kiyosaki slutar motarbeta och ser till att tjäna pengar på dem istället. Han har förstått detta med "information wants to be free". Om Blondinbella kan kamma hem flera miljoner per år i annonsintäkter på en svenskspråkig blogg som handlar om vilken sorts bulle hon har ätit till dagens latte, vad finns det då inte att tjäna på en sådan här engelskspråkig interaktiv bok av en bestseller författare.

onsdag 4 februari 2009

Är vi en bortskämd generation?

För mig är det en självklarhet att jag vill jobba med något jag brinner för eller åtminstone trivs med. Det är klart att ifall jag skulle bli arbetslös och ha svårt att få jobb skulle kraven sjunka för ett jobb är alltid bättre än inget jobb. Men i mitt val av utbildning och valet av arbetsplats har jag alltid siktat på att hitta något jag tycker är väldigt skojigt att syssla med.

Idag pratade jag med en vän om jobb. Jag sa att jag vill ha friheten att välja var och vad jag jobbar med så att jag gör något som känns utmanande och roligt. Han sa att han i alla fall blivit uppfostrad att jobba är något man måste, det är bara att knipa käft och streta på. Oftast lever jag i ett naivt moln där världen likställs med min uppfattning av den. Men ibland bryter sig verkligheten in och påpekar att min bild av världen bara är den vy jag ser från min lilla gräsplätt och att alla andra har andra vyer från sina gräsplättar som inte alls överensstämmer med min vy.

Är det bara jag eller är det vi som generation som skämts bort med att få allt vi vill ha? Håller arbetsmarknaden på att invaderas av en massa egotrippade livsnjutare som vägrar jobba med arbeten som saknar utmaningar? Hur går det med gatusopandet och vem ska slå in våra varor i matvaruaffären då? Varför är det förresten så att kassatant och städare alltid ges som exempel på värsta möjliga mål för karriärutvecklingen. Det måste finnas andra jobb som är mycket tradigare. Att kassatant ständigt omnämns som en av de sämre anställningarna man kan ha i det här landet, måste vara ett av de tydligaste tecknen på att vi befinner oss i ett i-land.

Kanske det bara är jag. I så fall hoppas jag att min naivt skruvade bild av verkligheten håller i sig. Har jag tur så får jag fortsätta jobba med utmanande och självförverkligande saker i framtiden också.

Liknande inlägg:
Framtidsjobbet