Julen gör mig fartblind

Mitt julhandlande består av fyra faser. Just nu håller jag på att vakna till insikt om att jag befinner mig i fas fyra. Usch och fy! Undrar om det finns avgiftningskliniker för sådana som mig.

När julklappsinköpssäsongen närmar sig stiger jag in i fas ett. I den första fasen lägger jag upp en budget för mig själv. Hur mycket kommer jag att spendera på en klapp i genomsnitt. Allt är klart. Sedan skriver jag ner några julklappsförslag, åker en runda och handlar en del klappar, sitter på pysselkvällar med kompisar och tillverkar några egna. Efter det här stiger jag in i fas två, vilket innebär att jag har svårt att hitta passande klappar åt några på min lista och därför höjer pristaket jag hade tänkt mig för att hitta klappar de ska tycka om. I fas tre har jag förträngt min julklappsbudget och börjar plötsligt hitta en massa fina klappar och njuter av att tänka på hur glada alla kommer att bli. Ju närmare julafton kommer, desto ivrigare blir min jakt på de perfektaste klapparna och de presenter jag inhandlade i fas ett kompletteras med mina egenhändigt tillverkade klappar. Julafton kommer och går. Då är det dags för fas fyra där julen gjort mig fartblind och jag fortsätter att handla i samma takt tills väggen kommer och jag återupptäcker knäckebröd och gröt.